Vad behöver bibliotek vara när Google finns?

På fredag 17/11 pratar jag på SDK-konferensen på temat Boken, biblioteket och marknaden. Hur påverkas biblioteken av kommersiella tjänster som Storytel och Bookbeat, och vice versa? Man hör ibland frågan varför vi alls behöver bibliotek när ”alla” har Google, Netflix och Storytel. Jag tror en vettigare fråga är hur kommersiella tjänster och biblioteken kan samexistera när fysisk tillgänglighet inte längre är ett hinder, och hur de påverkar och samverkar med varandra.

7 Insidious Myths About Libraries And Reading

Om du inte kan komma på konferensen kommmer något av detta att dyka upp här också, men tillsvidare vill jag passa på att länka till några bra texter på temat. Under hösten har det pratats mycket om bibliotek, men mycket av det har handlat om vad man INTE vill ha på biblioteken. Däremellan har det dock kommit många intressanta inlägg om just varför och hur biblioteket behöver en digital dimension, som jag tycker är värda att lyfta.

Peter Alsbjer lyfter den nyutkomna rapporten Digitala kompetenser – vägen till ett självskattningstest för bibliotekspersonal som tagits fram som en förberedelse för den nationella biblioteksstrategins arbete med digitalt kompetenslyft. Testa dig själv!

Dagens samhälle: Bibliotek kan motverka digitalt utanförskap – en artikel som utifrån DigidelCenters erfarenheter i Motala ger konkreta tips på vad som bör kunna krävas av kommunerna.

Biblioteksutveckling: Digital kompetens för bibliotekspersonal i ett postmodernt samhälle

Vad det gäller de roller och uppdrag som tillskrivs bibliotekspersonal i Digitalt först med användaren i fokus kan lösningen vara ett nytt förhållningssätt. En transformation i yrkesrollen från den som ska kunna till den som ska visa hur man skaffar sig digitala färdigheter man inte hade.

Stockholm Direkt: Så blev biblioteket samhällets sista utpost

Biblioteksutveckling Region Skåne: Fem frågor om projektet Digitala läslyftet. Biblioteket i Bjuv motverkar både språkligt och digitalt utanförskap med hjälp av lättlästa e-böcker.

Biblioteksdebat: Hvis man analyserer statistik, i stedet for at vride den fordomsfuldt, kommer et billede af et moderne bibliotek tar också itu med det snednostalgiska missförståndet att man kan bedöma ett bibliotek enbart utifrån antal lån av tryckta böcker. (Under tiden kan dock också konstateras att även Norge håller på att backa sig in i ett hörn av ofruktbar ”debatt” om e-böckernas vara eller inte vara på biblioteken, som precis som i Sverige och Danmark bara lär bli till nackdel för både förlag och bibliotek.)

Så frem for at begrænse bibliotekerne til at opbevare støv, gamle film og kulturhistoriske bøger, som Cepos foreslår, vil vi meget hellere have frihed til at formidle læsning, viden og litteratur offensivt. Biblioteket er et af de få ikke-kommercielle mødesteder, der er tilbage i byen.

Och i Sverige skriver Bibliotek i Samhället om en liknande utveckling: Stora skillnader i hur barn och unga använder biblioteken

Boktugg: Nästa generation läser redan på mobilen

Egentligen borde vi inte bli överraskade när vi i flera år sett unga tonåringar starta egna Youtubekanaler som fått en publik större än många tv-kanaler. Varför skulle de då inte ge ut böcker själva?

Annonser

Varför är det monopol på e-böcker till bibliotek?

Jag var som sagt inte på Bokmässan i år, men en av de programpunkter jag gärna hade velat se var seminariet ”Borde vi ha ett nationellt e-boksbibliotek?” som gick av stapeln på fredagen. Lyckligtvis finns en bra rapport från Biblioteksbladet här: Enighet om att nationellt e-boksbibliotek behövs.

Eftersom jag arbetat mycket med frågor om digitala böcker (e-böcker och ljudböcker) i snart tio år på båda sidor av diskussionen – som anställd först på Elib och senare på bibliotek – är det en fråga jag är mycket intresserad av, men som ofta känns som att den förenklas. Jag diskuterade detta på twitter, och tänkte jag skulle utöka det för att se exakt vad utmaningen är, varför det inte finns mer än en e-boksleverantör till bibliotek i Sverige, och vad det leder till.

Är Elib (eller Axiell Media som företaget heter) en monopolist? Ja, i betydelsen att de i dagsläget är de enda som erbjuder svenska digitala böcker till biblioteken. Nej, i betydelsen att de har någon form av lagligt/avtalsmässigt monopol. Det har alltid varit fritt fram för biblioteken att anlita precis hur många olika leverantörer de vill utöver/i stället för Elib (och för förlagen att anlita andra leverantörer för att nå biblioteken), och de flesta webblösningar som erbjuds bibliotek idag är specifikt framtagna för att stödja det. Så var är då alla dessa konkurrenter som ska erbjuda sina tjänster på den ”digitala marknadsplats” som panelen föreställde sig? Att ingen sedan 2015, och väldigt få innan dess, ens försökt konkurerra med Elib beror delvis på en väldigt enkel orsak: Det finns inte mycket pengar i det i förhållande till jobbet det kräver. När biblioteken lånar ut digitala böcker – som de i Sverige får in kostnadsfritt, och betalar för per lån, till ett pris som förlagen sätter – går nästan alla de pengar biblioteken betalar direkt till förlagen. Leverantören lever på ett mindre påslag (i regel ca 20%) ovanpå det. Axiell Media förväntas serva både förlag, återförsäljare, skolor och bibliotek med tekniska lösningar, och deras biblioteksaffär går inte mycket mer än jämnt upp.

Vi tror gärna att ”konkurrens” automatiskt betyder lägre priser, men det gäller bara om det är våra pengar det konkurreras om. Jämför streamingtjänsterna för film: Netflix, CMore och HBO Nordic konkurrerar om samma kunder för att erbjuda filmer och TV-serier, så varför höjer de hela tiden sina abonnemangsavgifter, varför leder inte konkurrensen till lägre priser? Därför att priskonkurrensen riktar sig mot de produktionsbolag de betalar för att få tillgång till filmerna, och som vill få så mycket betalt som möjligt för att ha råd att göra fler filmer. Vad gäller bibliotekstjänster för digitala böcker är det samma sak: Förlagen, som i allt högre grad är beroende av digital försäljning, är rädda för att ”gratis” utlåning ska konkurrera med denna och i förlängningen göra det ohållbart att ge ut böcker (en digital bok kan ju, till skillnad från en pappersbok, lånas ut till hur många låntagare som helst samtidigt). 2014 kom förlag och bibliotek därför överens om en modell där förlag får sätta varierande priser baserat på t ex hur ny, hur tjock, eller hur populär en bok är. Tyvärr innebär den i praktiken att vissa e-böcker helt enkelt blir för dyra för biblioteken att ta in eftersom de betalar per lån och därmed inte kan vara säkra på exakt hur stor kostnaden för en viss bok blir i förväg. Alternativet vore att göra som man gör i USA: Låtsas att böckerna är pappersböcker, betala i förskott för ett visst antal lån, låna ut till en enda låntagare i taget som om det fanns ett fysiskt exemplar som kan vara ”utlånat”. En sån modell lanserades parallellt av Elib 2014, och inget bibliotek har mig veterligen velat ha den;  få svenska bibliotek har heller anlitat amerikanska distributörer som Overdrive, trots att efterfrågan på engelskspråkiga e-böcker är stor. (Det är ingen slump att flera amerikanska uppstickare nu försöker lansera den svenska modellen för e-böcker.)

Länktips: Hur blir en e-bok till, och varför är inte digitala böcker gratis?

Men skulle ökad konkurrens kunna erbjuda en bättre lösning än Elib då? Absolut, och det är här konkurrens verkligen skulle behövas för att driva på utvecklingen. Det var till exempel närvaron av Atingo på marknaden som gjorde det möjligt att bryta upp den gamla e-boksmodellen som totalt stoppade all utveckling mellan 2010 och 2014, medan förlag och bibliotek låg i öppen konflikt. Som jag skrivit tidigare finns det mycket som kan förbättras både i de verktyg Elib erbjuder biblioteken (och förlagen) och de läsupplevelser de erbjuder låntagarna. (Den nya appen Biblio är lovande, speciellt om den fortsätter utvecklas både för att ta bort en del av de buggar som ofrånkomligen finns i version 1 och för att inkludera e-böcker och därmed kunna slippa tjafset med Adobe-registrering för låntagarna.) Men ingen kommersiell aktör kommer att sätta upp en konkurrerande lösning om de inte kan tjäna pengar på den.

Kan man då aldrig förvänta sig lägre priser för digitala böcker? Visst kan man det. Ett sätt vore, som en del förespråkar, att KB eller någon annan offentlig aktör gick in och konkurrerade med Elib till självkostnad. Men återigen, den stora kostnadsposten är fortfarande förlagens ersättning och den skulle inte automatiskt ändras, och som Lars Ilshammar påpekade på Bokmässan har KB ändå knappast resurserna för detta.

Då låter den upphandlingsväg som Kommentus arbetar på mer intressant. En prisstandard för digitala böcker som gör förlagens prissättning mer förutsägbar, som sätter ett tak för hur mycket ett lån kan kosta biblioteken som inte är så lågt att förlagen inte vill vara med, vore en stor framgång. Det försök Natur och Kultur och SKL gjorde att sätta upp en sådan standard häromåret var lovande, men föll delvis på att pristrappan av många förlag ansågs för stel, att Elib saknade möjligheter att automatisera prissättningen enligt den prismodellen, och att förlag som redan hade gjort stora investeringar i digitala försäljningskanaler trodde sig ha mer att förlora på att deras böcker finns ”gratis” på biblioteken än Natur & Kultur. (Å andra sidan, ju fastare priserna är, desto svårare för konkurrenter att ta sig in på marknaden.)

Skulle ett nationellt e-bibliotek lösa några av dessa problem? Det beror förstås på exakt vad ett sådant e-bibliotek skulle ha till uppgift, men det skulle knappast lösa alla problem, som jag skrev om här.  I en hypotetisk framtid där det finns flera olika leverantörer är snarare jobbet att, som New York Public Library gör nu, samla alla dessa i en app eller plattform än att ge låntagarna ett stort utbud av olika appar att jonglera. Men oavsett antal leverantörer, prisnivåer och annat är en sak svår att komma ifrån: om den digitala utlåningen ökar kommer kostnaden för digitala utlån att öka, precis som bibliotekens kostnader för CD-ljudböcker gick upp när CD-skivorna slog igenom och kommer att minska till nära noll inom en nära framtid. Desto viktigare är det då att vi får ut något av den kostnaden, att vi både vill och kan arbeta med digitala böcker lika väl som med de tryckta. Som Per Helin sade på seminariet har biblioteken en teknisk skuld, men också ofta en funktionsskuld: e-böcker ses alltför ofta som en ren IT-lösning som man bara ska ha och som någon annan helst ska sköta, snarare än en investering i en katalog böcker. Vi behöver ställa konkreta krav på hur lösningarna ska se ut och vidareutvecklas, vi kan inte vänta att någon annan ska ge oss en färdig lösning som gör bibliotekarier överflödiga med en knapptryckning. Visa förlagen att biblioteken GER dem någonting i stället för att bara vara en ”gratiskonkurrent”, att bibliotek och förlag är naturliga samarbetspartners när det gäller att sprida läsning. Visa låntagarna (och kommunpolitikerna) att läsning inte är något vi gör för att gynna pappersindustrin, utan att det viktiga är själva läsandet, oavsett plattform. Om vi inte vet vad vi ska med digitala böcker till, om vi inte vill arbeta med dem, ska vi inte heller betala för dem mer än vi fortfarande köper in VHS-kassetter.

PS: Det har gått sju år, kan vi sluta prata om ”Zlatan-effekten” som på något lustigt vis sammanföll med att alla fick en iPad i händerna och plötsligt hade något som gick att läsa e-böcker på, och att Zlatans självbiografi råkade ligga på topplistan just då? Biblioteksbladets artikel säger lite paradoxalt att ”boomen kom av sig” på grund av att utlåningen ökade, vilket… vad skulle boomen bestå av om inte en ökning?

Därför är jag inte på Bokmässan i år

Vi på dagensbok.com har gemensamt valt att inte närvara som redaktion på årets Bokmässa, för att markera mot deras utsträckta hand till högerextrema krafter som står för precis raka motsatsen till det Bokmässan borde stå för.

Flera av mina kollegor har skrivit bra krönikor om sina beslut här: I stället för bokmässan

Själv skriver jag här: Jag bojkottar inte bokmässan. Jag åker inte på bokmässan.

Jag bojkottar inte bokmässan i år.

Jag kommer inte att åka till bokmässan i år. Det är skillnad.

Jag har gått på bokmässan i många år, det kändes som något man måste göra som bokfanatiker, men de senaste 7-8 åren har jag åkt dit i jobbet. När jag nu har nytt jobb och inte är tvungen att medverka känns det extra tydligt att jag är, och alltid har varit, fri att själv bestämma om det är värt att gå till bokmässan eller inte. Och plötsligt känns bokmässan, speciellt då det som den i år valt att bli, bara inte värt det.

Jag har full respekt för dem som väljer att gå dit och faktiskt ta striden, till skillnad från att vara där och låtsas som ingenting för att sälja fler böcker. Fore jag till bokmässan skulle jag stödja dem som aktivt vill utgöra en motvikt till den ökande normaliseringen av rasism och fascism.

Jag har full respekt för dem som vägrar gå dit med motiveringen att detta inte är en strid vi ska behöva ta 2017, eller att det helt enkelt inte är säkert att vistas bland anhängare till dem som bokmässan sträckt ut en hand till. De som å andra sidan likt Lena Andersson vill vara ”nyfikna” på vad deras motståndare står för kan upplysas om att världen tog debatten med fascismen mellan 1933 och 1945, och det avsnittet av SVT Opinion slutade med tiotals miljoner döda och hängningar i Nürnberg. Inga nya rön har tillkommit sedan dess som bör få oss att omvärdera åsikten att människor är människor.

Det är busenkelt att inte gå på bokmässan. Jag föddes inte på bokmässan. Mitt naturliga läge är att inte vara på bokmässan. Bokmässan har ingen självklar rätt till mina pengar och min tid. Jag bojkottar den inte; jag väljer bara inte till den. Det må låta som hårklyverier, men jag tycker det är en viktig skillnad:

Bokmässan har, när de envisas med att bjuda in medverkande som sprider hat, förnekar förintelsen och uppmanar till våld mot oliktänkande, när de blidkar mörkerkrafter som ger fullkomligt fan i det bokmässan borde handla om annat än som en möjlighet att flytta fram sina positioner i Debatten™, och när de försvarar detta med att gömma sig bakom åsiktsfriheten, ogiltigförklarat sig själv som något annat än en glorifierad firmafest med bokbord. Åsiktsfrihet är viktigt eftersom idéer kan försätta berg, men det är just därför det är viktigt att vi klarar av att se vad olika åsikter faktiskt står för och vilket samhälle de förordar. Om alla åsikter ska behandlas exakt lika, om åsikten att förintelsen inte ägde rum ska ges samma vikt som åsikten att det är värt att köa för Jan Guillous autograf, har åsiktsfriheten urholkats till meningslöshetens gräns.

En bokmässa som kapitulerar på en så grundläggande punkt är inget som ska bekämpas. Den är bara meningslös. Meningslösa saker väljer man inte bort, man låter dem bara samla damm i ett hörn tills de antingen visar sig vara värda något igen, eller glöms bort helt.

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotekets framtid är digital – hurdå?

Dags att komma igång med detta igen efter sommaren, tycker jag.

Den senaste tiden har innehållit en hel del intressanta nyheter om bibliotek:

  • KB har släppt nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport: Biblioteken – Femte statsmakten.  I samband tilldelade också regeringen 25 miljoner till biblioteken för digitalt kompetenslyft, och 250 miljoner årligen till att förstärka biblioteken överhuvudtaget. Specifikt ska pengarna för det digitala kompetenslyftet gå till KB för att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Detta är, åtminstone potentiellt, musik för mångas öron. Bibliotekens roll utvecklas med digitaliseringen av samhället, och det krävs både kompetensutveckling inom biblioteken och utveckling av våra tjänster för att matcha det. Om vi inte kan hjälpa människor överbrygga digitala klyftor, vem ska göra det då? Om vi inte kan tillhandahålla pålitlig information och pålitliga informationssystem, vem ska göra det då? Det kan inte börja och sluta med tillgängliga datorer och e-böcker för dem som redan vet hur man gör. Biblioteken är en folkbildningsinstitution vars hela grundsyfte är att göra information tillgänglig för allmänheten; det ansvaret sträcker sig inte bara till fysiska böcker och tidningar. Men det räcker heller inte att prata om det och tillsätta utredningar i det oändliga, det måste till praktiskt utvecklingsarbete, det måste till digitala infrastrukturer och verktyg som hjälper oss göra det.
    Läs även:
    Pressrelease av KB
    Biblioteksbladet
    Föreningen BiS
    Kulturnytt: Bibliotekens framtid är digital
    Erik Fichtelius: Den femte statsmakten viktigare än någonsin
    Brit Stakston: Biblioteken en outnyttjad resurs för demokratiutveckling i en digital samtid

    Biblioteken som den infrastruktur för demokrati man redan är måste kliva fram och säkerställa att digitaliseringen utvecklar och inte sänker demokratin. Åtminstone ge medborgare rimliga förutsättningar att hantera nätets alla möjligheter såväl som utmaningar. Att vara mer aktiva medieborgare och inte passiva medborgare inför den utveckling som sker. Biblioteken har haft en så stor roll i att öka den akademiska litteraciteten genom att ge verktyg och hjälp för att läsa och skriva vetenskaplig text och att kunna söka och tolka information. Den digitala litteraciteten är idag lika viktig för ett samhälles demokratiska utveckling som den akademiska för forskningsvärldens tillväxt.

  • Apropå det, ni har väl läst Anna Lindqvists gästbloggar i Svensk Bokhandel om att arbeta med digitala böcker som bibliotekarie? Strömmande ljudböcker ökar på bibliotekenInte så lätt som man kan tro att låna en e-bok15 000 e-bokstitlar i vår katalog, hur ska man hitta rätt? Det är tre viktiga punkter där mycket kan göras för att förbättra bibliotekens digitala tjänster. Jag har tidigare skrivit om vikten att Axiell Media/Elib förser biblioteken med bättre information om de böcker vi tar in och förlagen de kommer ifrån, både för att minska risken för bedrägerier och för att ge oss bättre verktyg för att göra urval och presentation av böcker. Det är det frustrerande med att vi har flera olika system för bokinformation i Sverige idag: informationen finns där, men utspridd och otillgänglig. Vem ska ansvara för att länka ihop den?
  • I veckan blev också officiellt att Axiell Media/Elib till bokmässan lanserar en ny app för deras ljudböcker. Detta är mycket efterlängtat, eftersom den gamla appen hade en hel del brister som inte åtgärdats under ganska lång tid. En Axiellapp har ju potentiellt också möjligheten att lösa mycket av krånglet med DRM och liknande för e-böcker (vilket dock inte kommer att stödjas i den här versionen). Samtidigt är jag lite fundersam inför en app som i praktiken gör att låntagarna aldrig behöver besöka vare sig bibliotekets lokal eller hemsida. En ljudboksapp som i praktiken blir helt fristående, ett Storytel där biblioteken står för räkningen men inte har någon möjlighet att agera som just bibliotek, kan på sikt utgöra problem för både bibliotek och förlag. Så det blir spännande att se hur Axiell löst den frågan och hur appen fortsätter utvecklas i framtiden. Recension kommer så fort appen är live.
  • Peter Alsbjer lyfter ett brittiskt förslag om en gemensam digital biblioteksplattform. Liknande tankar har ju lyfts även här och öppnar intressanta möjligheter, men som jag skrivit tidigare är det inte en självklarhet att en gemensam plattform automatiskt är ett enkelt svar. I USA och Storbritannien har de lite annorlunda förutsättningar i att de behöver en plattform för att samla ett antal olika leverantörer, medan vi i Sverige i praktiken bara har en leverantör. Det digitala biblioteket är så mycket mer än bara digitala medier; om en gemensam digital plattform ska göra samma jobb som alla biblioteks digitala kanaler idag, från Kiruna till Ystad, blir det mycket jobb att göra, och frågan är vad man skulle vinna på det.
  • Norsk läsövning: Ørjan Persen skriver i Mer enn bare e-bøker en mycket bra sammanfattning av var e-boksläsandet står 2017, både i försäljning och på bibliotek, och passar på att göra upp med en del envetna myter också. Läs!
  • Sista länken har inte så mycket med just böcker att göra, men däremot potentiellt desto mer med bibliotek. Netflix, Streaming Video and the Slow Death of the Classic Film. Läs även Hynek Pallas kommentar på Twitter. I takt med att fysiska videomedier i praktiken är på utdöende, och de digitala kanaler som finns oftast bara har en liten bråkdel av de titlar som en välutrustad videobutik (för att inte tala om en DVD-butik på nätet), vad händer med mångfalden i utbudet? Traditionellt är ju en av bibliotekens uppgifter att kunna erbjuda även äldre och smalare titlar, men hur blir detta möjligt när både musik och film snart överhuvudtaget inte går att köpa in i fysiska kopior? Tjänster som BTJ:s Viddla är förstås lovande, men i skrivande stund har de totalt 358 filmer i sitt utbud. Och nästa medium som kommer att gå igenom den utveckligen är ljudboken, där vi redan ser förlag släppa böcker exklusivt till streamingtjänster som Storytel, något som inte lär minska i takt med att streamingtjänsterna fortsätter vara den del av bokbranschen som ökar. Hur får biblioteken tillgång till dem? Se där en praktisk digitaliseringsfråga som lär kräva mer än 25 miljoner att lösa.

Slutligen, en hjälte: Hans Alfredson som Biblioteksman Malte Lindeman.

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Den svenska eboksmodellen sprider sig till USA

Den här veckan tar vi först några snabba nyheter från digitala bokvärlden innan vi kommer in på några lite matigare frågor om bibliotekens framtid, inklusive att allt fler amerikanska aktörer nu rör sig mot en kopia av den svenska modellen för utlåning av e-böcker på bibliotek. Varför det, om nu svenska bibliotek är så missnöjda med den? Är det bara att gräset är grönare på andra sidan? Det går jag igenom nedan!

Digitala böcker

  • The Digital Reader: Amazon is Beta-Testing the Label ”Digital Books”. Amazon har sålt e-böcker under varumärket ”Kindle” i tio år nu. Vad betyder det att de nu verkar frångå det namnet och i stället helt enkelt kallar böckerna ”digital books”? Gissningsvis har det något med ökningen för ljudböcker att göra. Amazon har större möjlighet än någon annan att sälja böcker i flera format samtidigt; varför ska du köpa e-boken, ljudboken och träboken som olika produkter? Vi får se vad Bezos kompisar hittar på.
  • Publishing Perspectives: Selling Ebooks In The Jet Stream. Medan mer traditionella aktörer sått och stampat har tyska Bookwire byggt upp stora distributionsnätverk i både tysk- och spanskspråkiga marknader. Här delar VD Jens Klingelhöfer med sig av erfarenheter och rekommendationer.
  • The Digital Reader: W3C to Hold eBook Publishing Summit. Jag har skrivit tidigare om vad det kan innebära att webbkonsortiet W3C köpt upp IDPF, som sätter standarden för e-boksformatet EPUB; det var inte helt okontroversiellt. I november får vi en första titt på vad de kan tänkas göra med det. Och apropå det…
  • Infogrid Pacific: What are the big changes in EPUB 3.1?  Nyaste releasen av EPUB-formatet satsar stort på skol- och utbildningsvärlden, där det fortfarande finns mycket att göra med det digitala.
  • Academic Book of the Future är ett tvåårigt projekt som sett på den akademiska litteraturens framtid. Nu finns slutrapporten tillgänglig här (PDF)It seems that the future is likely to be a mixed economy of print, e-versions of print, and networked enhanced monographs of greater or lesser complexity.
  • Boktugg: ”Böcker kan inte ha högre pris i fysisk bokhandel än i nätbokhandeln”. E-böcker och digitala ljudböcker är ju bara en del av bokbranschens digitalisering. Nu har vi haft nätbokhandlar i 20 år; Sölve Dahlgren går igenom vad det lett till och kommer att fortsätta leda till.
  • Boktugg: PAX-böckerna har blivit ljudvandring i Mariefred. Förra veckan skrev jag om hur Stockholms Stadsmuseum gjort en Fogelströmapp för stadsvandringar, men det går ju inte bara med klassiker. Det här är en kul variant. Få se om fler barnböcker hakar på?
  • Lifehacker: Standard eBooks Is A Gutenberg Project You’ll Actually Use.  Project Gutenberg har gjort copyrightfria böcker tillgängliga digitalt sedan 1971, men inte alltid i speciellt läsbara utgåvor. Standard Ebooks är ett nytt initiativ som snyggar upp lagligen gratis e-böcker och gör dem tillgängliga i format som faktiskt fungerar. Mer sånt här!

Bibliotek

  • Medan vi i Sverige alltså är på väg in i en ny debatt om hur digitala böcker ska lånas ut på bibliotek, som jag skrev förra veckan, efterlyser allt fler amerikanska aktörer något liknande den modell vi har idag. Se t ex Publishers Weekly: HarperCollins To Offer Multi-User E-book Access To Libraries, och Copyright And Technology: Hoopla Digital and HarperCollins Disrupt Library E-Lending. Att ett av USAs största förlag nu testar att erbjuda e-böcker till bibliotek under en modell som mer liknar den svenska (hur många samtidiga lån som helst, betala per utlån) än den typiska amerikanska (betala i förskott, kan bara läsas av en låntagare i taget) är minst sagt intressant. Jag har skrivit om detta förut. (Läs mer om e-boksmodeller för bibliotek världen över här.)
  • No Shelf Required: When ebooks are ”free” for two weeks. I förra veckan nämnde jag att första Harry Potter-boken är gratis som e-bok till amerikanska bibliotek i samband med 20-årsjubileet. NSR tar upp det problematiska i detta; att tidsbegränsade PR-satsningar av förlag inte är en ersättning för en mer hållbar e-boksmodell. Även de är tveksamma till att den nuvarande amerikanska modellen är hållbar.
  • I grund och botten finns ju två modeller för att låna ut e-böcker: Antingen betalar du i förskott för ett bestämt antal lån, eller i efterskott för det faktiska antalet lån. Båda modellerna har för- och nackdelar; den förra tvingar bibliotek att låtsas att den digitala boken kan bli ”utlånad” och ”utsliten” och ger ett mycket smalare utbud, medan den andra skapar oförutsägbarhet i kostnaderna och även kan upplevas som ett större hot mot den kommersiella marknaden. Som en av dem som suttit med i utvecklingen av den nuvarande svenska modellen kanske jag är part i målet, men jag tycker den är enklare att förbättra än den amerikanska ”Pretend It’s Print”-modellen; bättre verktyg för urval och kostnadskontroll för både bibliotek och förlag kan göra mycket för att avhjälpa problem i den svenska modellen, medan den amerikanska alltid kommer att innebära höga startkostnader och ett odigitalt sätt att göra böcker tillgängliga (”Tyvärr, e-boken är utlånad och det står 14 personer i kö…”). Om inte någon har ett förslag på en tredje modell som löser alla problemen utan nya nackdelar?
  • Veckans stora nyhet i svenska biblioteksvärlden har väl annars varit att Nacka Kommun nu låter all sin biblioteksverksamhet skötas av privata aktörer, i och med att systemleverantören Axiell tar över de bibliotek som inte redan drevs av Dieselverkstaden. Det här bör och lär debatteras från många olika sidor – se t ex kommentarer i Biblioteksbladet,  av Svensk Biblioteksförenings Calle Nathanson i SVT Nyheter, och av Aftonbladets Daniel Swedin. Den stora frågan är väl om ett privat företag dels kan leva upp till de krav som ställs på ett bibliotek utan att kommersialisera deras roll, och dels vad de faktiskt kan bidra med som inte kommunerna kan?  Axiell levererar redan en stor del av de digitala verktyg som bibliotek använder, men de har lite erfarenhet av att faktiskt driva bibliotek. Som en som själv varit med om att bli uppköpt av ett Axiellföretag tror jag det kommer att bli en viss företagskulturchock, som förhoppningsvis för alla inblandade inte blir alltför svår. Jag hoppas och tror också att de som faktiskt ska driva biblioteksverksamheten har lite bättre koll på vad ett bibliotek gör än ansvariga politiker verkar ha:

  • Biblioteksbladet: Regeringen vill utöka bibliotekssekretessen. Nu ska även de datorer och datatjänster biblioteken erbjuder omfattas, vilket borde ha varit en självklarhet hela tiden, men kommer att tvinga både lagstiftning och biblioteks rutiner och medarbetare att kunna hänga med snabbt. Har du själv koll på vad som sparas när låntagare använder bibliotekets datorer, eller hur olika gratistjänster vi kanske dagligen rekommenderar för låntagare behandlar de data de samlar in? Lars Ilshammar på KB är positiv, och har också en checklista som bibliotek bör ta sig en titt på. Relaterat: Arena erbjuder inloggning med Bank-ID (en privat tjänst, förstås, för någon offentligt driven motsvarighet finns inte).
  • Peter Alsbjer: Next Library 2017 Revisited. Bra sammanfattning av vad som sades på den internationella bibliotekskonferensen i Aarhus häromveckan.
  • Nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys presenteras 13 september.
  • Minerva: Digitaliseringen kan gjøre at bibliotekene blir fullstendig utkonkurrert. Ungdomar besöker norska bibliotek i allt mindre grad (en utveckling som går tvärsemot den amerikanska och brittiska), och Bjørn Kjetil Fredriksen på Stavanger Bibliotek menar att biblioteken måste vara beredda på en snabb digitalisering om de inte vill bli irrelevanta. Exakt hur snabb den kan vara kan ju förstås alltid diskuteras (se kommentar från Gyldendal Förlag nedan), men frågorna han tar upp är viktiga. Digitaliseringen av biblioteken handlar inte bara om en 1:1-övergång från läsning av tryckta böcker till att läsa exakt samma böcker på skärm; det rör allt vi gör, från hur våra låntagare söker information till hur vi hanterar låntagarinformation, från låntagarnas förväntningar på gratis WiFi till ett ifrågasättande av vad en bok ens behövs till när majoriteten av den information vi tar in inte längre kommer från tryckta medier. Digitala böcker är en viktig del av det, varken mer eller mindre.

Om inga väldigt stora saker händer under de kommande veckorna tror jag det blir paus på det här inslaget på bloggen under de närmaste veckorna. Man ska ju ha tid med semester också. Glad sommar på er om inte annat!

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Därför fortsatt fyrdubbel moms på digitala böcker

Den här veckan återvänder vi till två gamla favoritämnen som aldrig lyckas få en lösning: Varför vi betalar 6% moms på en pappersbok men 25% på exakt samma bok digitalt, och hur biblioteken ska betala för  digitala böcker. Som en som jobbat med detta på båda sidor i snart nio år kanske jag låter lite luttrad, men vi dyker raskt ner i det och ser om vi kan hitta några viktiga saker att lyfta fram.

Digitala böcker

Veckans största, och tristaste, nyhet är att EU lyckades misslyckas med att införa enhetlig moms för böcker, oavsett format. Resultatet blir att vi får fortsätta dras med mångdubbel moms på e-böcker, ljudböcker, och abonnemangstjänster som Storytel och Bookbeat, trots att syftet med bokmomsen är att uppmuntra läsning och inte nedhuggande av träd, trots att politiker sjunger digitaliseringens lov när det inte kostar dem något, trots att vi debatterat detta i tio långa år.

Varför blev det så här, efter att alla varit rörande överens om att det måste ändras? Den tjeckiske finansministern sade nej, och beslut måste vara enhälliga. Hans officiella motivering var att han ville ha en mer ”holistisk” lagstiftning som även innefattade alla andra digitala tjänster, vilket man kan tycka missar poängen lite med just en bokmoms. Kommissionären Pierre Moscovici verkar inte heller övertygad om att det inte bara är politiskt rävspel:

Moscovici said that it seems that some countries block some proposals – like those blocked today – with meaningless excuses only to gain other advantages.

Så nu får vi vänta minst ett halvår till innan det kan komma upp till diskussion på nytt. Kom igen, Tjeckien. Ni kan få tillbaka Silverbibeln, vi har ju redan digitaliserat den.

Läs mer i: Boktugg, Medievärlden, Förläggareföreningen. Dagen innan beslutet publicerade Kristina Ahlinder en debattartikel i DN som ger en bra bakgrund till varför detta är viktigt: Dags för samma bokmoms oavsett format.

Nå vidare då?

Vissa undersökningar pekar på att barn- och ungdomar föredrar att läsa böcker på papper. Stämmer det eller ställer man frågorna på fel sätt?

– Jag tycker att frågan är ganska irrelevant. Dels eftersom den är ställd från dagens vuxnas perspektiv, med papyrus-hatten på. Dels eftersom utbudet och enkel tillgång till främst illustrerade barnböcker i digital form fortfarande idag är ytterst begränsad. Jämförelsen blir skev. Dessutom utesluter ju inte det ena det andra, och det finns tillfällen då pappersböcker är roligare att använda liksom vice versa. Det kan tex vara svårt att släpa med sig tusentals barnböcker på flygresan i pappersform, men det löser ju paddan geschwint.

– Min erfarenhet är att det finns alltifrån barn som har knäckt läskoden tack vare t ex Kidsreads boktjänst, till barn som tycker att det känns jättejobbigt att läsa digitalt. Men den viktiga frågan är, ska vi låta barnens skärmtid upptas till 100 procent av underhållning som inte inkluderar barnboksläsning?

Bibliotek

Det verkar, på gott och ont, som om vi är på väg in i en ny stor debatt om villkoren runt e-böcker på biblioteken, bara tre år efter att modellen gjordes om från grunden. Det är förstås positivt att vi som bibliotek ställer krav på leverantörer, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den förra debatten i princip lamslog den digitala bokbranschen för både förlag, bibliotek och återförsäljare i tre års tid, ungefär som den gör just nu i Danmark. Bättre lösningar behövs, men de kan inte tas fram utan tydliga krav och samarbete. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

  • Svensk Bokhandel: E-böcker på bibliotek: Få nya titlar finns att lånaMissnöje med utbudet; Vill ha ett ramavtal. Alla tre artiklarna tar upp viktiga frågor: att bibliotek väljer in ganska få topplistetitlar pga höga priser, att många böcker fortfarande inte finns digitalt, och huruvida biblioteken bör ha central upphandling av e-böcker. Samtidigt är det värt att påpeka ett par saker:
    • Den nuvarande prislösningen, där nyare böcker är dyrare än äldre (något som varit standard för pappersböcker i generationer) var ett krav från både bibliotek och förlag för fyra år sedan. En mer enhetlig prisstrategi förlagen sinsemellan skulle underlätta bibliotekens arbete mycket, liksom även bättre urvals- och budgetverktyg från Axiell Medias sida, men det är svårt att se hur man kommer runt en flexibel prissättning – det som gjorde den gamla modellen helt ohållbar var ju delvis att det inte fungerar med ett enhetligt pris för både gamla Strindbergnoveller och nya Läckberg.
    • Angående det låga utbudet: Det stämmer att en förhållandevis liten del av det svenska litteraturarvet digitaliserats, speciellt jämfört med det enorma engelskspråkiga. Samtidigt har det genomsnittliga svenska biblioteket idag tillgång till en mångdubbelt större del av det som har digitaliserats än sina US/UK-kollegor, och till skillnad från i t ex Storbritannien (eller Sverige för fyra år sedan) finns nästan alla topplistetitlar tillgängliga för bibliotek om de vill ta in dem. Och att digitalisera gamla böcker kostar pengar det med. Läs mer om olika biblioteksmodeller för digitala böcker världen över här.
    • Den nuvarande lösningen är absolut inte perfekt, och behöver fortsätta utvecklas. Men om vi ska ställa krav måste de vara tydliga – vi måste veta vad vi vill ha i stället. Som Sölve Dahlgrens räkneexempel häromveckan visade är det inte så enkelt. Svenska bibliotek har i tre år haft möjlighet att köpa in böckerna enligt ”amerikansk” stycklicensmodell – betala i förskott, och låna ut böckerna en och en – och har enhälligt tackat nej till det. Samtidigt håller amerikanska bibliotek på att pröva den svenska modellen. Vad vill vi ha, egentligen? Jag skrev mer om det här.
  • Axiell Media: Brombergs testar att slopa karensen. Brombergs förlag testar att sätta lägre priser på sina e-böcker redan från början, vilket är ett kul initiativ. (Man kan tycka vad man vill om Axiell Media använder ordet ”karens” – som tidigare användes om det totala förbudet för bibliotek att ta in nyare titlar – för att beskriva den flexibla prismodell de själva drev igenom, men…) Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att det ofta är förlag vars digitala satsningar varit mer lågmälda som sätter standarden, medan de som satsar på att skapa en digital affär och är beroende av den förväntas anpassa sig till detta. Vad säger ni, Bonnier? Kom med ett bud.

  • Morgon i P4 Örebro: Peter Alsbjer talar om framtidens bibliotek. Många intressanta poänger. Ett bibliotek för en digital ålder handlar om så mycket mer än att bara byta ut pappersböcker mot EPUB-filer. Som Peter påpekar behövs ett nytt tänkesätt både hos bibliotekarier och bibliotekens huvudmän, en ny bild av hur ett bibliotek arbetar.
  • The Digital Reader: UK Library Readers Get Free Access To Harry Potter eBooks. Första Harry Potter-boken fyller 20 (ja, du är gammal) och JK Rowlings pottermore.com firar det med att låna ut boken gratis i två veckor. I Sverige har förlaget fortfarande inte fått loss de digitala rättigheterna till bibliotek alls…

Som alltid: Man kan tycka att det digitala borde vara enkelt. Tyvärr räcker det inte att bara vilja, men kommer man på en smart lösning kan det plötsligt gå väldigt fort.

Image result for buffy librum incendere gif

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotek går under jorden

Av olika skäl blev det ingen uppdatering förra veckan, så den här analysen av intressanta nyheter täcker hela två veckor! I vanlig ordning börjar vi med bokbranschen i stort och går vidare till biblioteken längre ner. Den här veckan bl a: ökande digital försäljning i Sverige, New Yorks tunnelbana blir bibliotek, nya affärsmodeller för digitala böcker på bibliotek, och är det äntligen slut på den fyrdubbla momsen på e-böcker?

Digitala böcker

En av veckans stora glädjande nyheter är att vi kommer allt närmare ett slut på den fyrdubbla skatten på digitala böcker i och med att EU-parlamentet röstar för att låta medlemsstaterna sätta bokmoms på digitala böcker. Äntligen! Svenska regeringen har ju lovat att införa enhetlig bokmoms så fort EU tillåter det, så… över till er, Rosenbad.

Annars är det ju också den tiden på året då försäljningssiffror presenteras. Ett urval intressanta:

  • Boktugg: Bonnierförlagen: Digitala försäljningen ökade 69% jan-maj 2017 …jämfört med samma period 2016, ska väl sägas. Men detta är alltså en fjärdedel av Bonnierförlagens totala omsättning som nu är digital. ”Vi ser att prenumerationsmodeller vinner marknadsandelar, och samtliga aktörer som erbjuder prenumerationsmodeller växer kraftigt.” Återigen ser vi alltså: De som faktiskt försöker sälja digitala böcker tjänar på det.
  • Publishing Perspectives: Third Year of Strong US Audiobook Sales Var fjärde amerikan lyssnade på en ljudbok i fjol. Och intressant är också hur de gör det: På mobiltelefoner, förstås, men inte som skval i bakgrunden medan man gör annat, utan fokuserat. Boklyssning är bokläsning. Artikeln innehåller också mycket annan intressant data runt lyssnar- och köpvanor.
  • Booknet Canada: Digital Revenue Up in 2016, Ebook Sales Down Återigen är det ljudböckerna som drar.
  • I Norge föredrar man tydligen att inte räkna ljudböckerna: Leserne foretrekker papirbøker. Artikeln illustreras naturligtvis med en tio år gammal läsplatta, eftersom nordiska förlag fortfarande väntar på att det ska bli 2007 i stället för att sälja i de digitala kanaler som folk har idag. Eller som man också kan uttrycka det:

Andra intressanta nyheter:

Bibliotek

Jag tänker ofta att bibliotekarien behövs som en sorts cyberheroisk slussvakt idag när överflödet av information och berättelser är likt en ständigt dånande tinnitus. Det är först när information sätts i ett sammanhang och börjar diskuteras kunskap skapas. När vi går från att lära oss abc till tomtar och troll. När någon visar oss kopplingen mellan berättelserna om Narnia och Bibeln. När vi kan koppla nazism och rasism till Pelle Svanslös och förstå begreppet nyckelroman. Biblioteket och skolan behövs kanske mer än någonsin. Inte alla vuxna kan hantera flödet, men vi har en unik möjlighet att fostra nya vuxna som kan.