Därför är jag inte på Bokmässan i år

Vi på dagensbok.com har gemensamt valt att inte närvara som redaktion på årets Bokmässa, för att markera mot deras utsträckta hand till högerextrema krafter som står för precis raka motsatsen till det Bokmässan borde stå för.

Flera av mina kollegor har skrivit bra krönikor om sina beslut här: I stället för bokmässan

Själv skriver jag här: Jag bojkottar inte bokmässan. Jag åker inte på bokmässan.

Jag bojkottar inte bokmässan i år.

Jag kommer inte att åka till bokmässan i år. Det är skillnad.

Jag har gått på bokmässan i många år, det kändes som något man måste göra som bokfanatiker, men de senaste 7-8 åren har jag åkt dit i jobbet. När jag nu har nytt jobb och inte är tvungen att medverka känns det extra tydligt att jag är, och alltid har varit, fri att själv bestämma om det är värt att gå till bokmässan eller inte. Och plötsligt känns bokmässan, speciellt då det som den i år valt att bli, bara inte värt det.

Jag har full respekt för dem som väljer att gå dit och faktiskt ta striden, till skillnad från att vara där och låtsas som ingenting för att sälja fler böcker. Fore jag till bokmässan skulle jag stödja dem som aktivt vill utgöra en motvikt till den ökande normaliseringen av rasism och fascism.

Jag har full respekt för dem som vägrar gå dit med motiveringen att detta inte är en strid vi ska behöva ta 2017, eller att det helt enkelt inte är säkert att vistas bland anhängare till dem som bokmässan sträckt ut en hand till. De som å andra sidan likt Lena Andersson vill vara ”nyfikna” på vad deras motståndare står för kan upplysas om att världen tog debatten med fascismen mellan 1933 och 1945, och det avsnittet av SVT Opinion slutade med tiotals miljoner döda och hängningar i Nürnberg. Inga nya rön har tillkommit sedan dess som bör få oss att omvärdera åsikten att människor är människor.

Det är busenkelt att inte gå på bokmässan. Jag föddes inte på bokmässan. Mitt naturliga läge är att inte vara på bokmässan. Bokmässan har ingen självklar rätt till mina pengar och min tid. Jag bojkottar den inte; jag väljer bara inte till den. Det må låta som hårklyverier, men jag tycker det är en viktig skillnad:

Bokmässan har, när de envisas med att bjuda in medverkande som sprider hat, förnekar förintelsen och uppmanar till våld mot oliktänkande, när de blidkar mörkerkrafter som ger fullkomligt fan i det bokmässan borde handla om annat än som en möjlighet att flytta fram sina positioner i Debatten™, och när de försvarar detta med att gömma sig bakom åsiktsfriheten, ogiltigförklarat sig själv som något annat än en glorifierad firmafest med bokbord. Åsiktsfrihet är viktigt eftersom idéer kan försätta berg, men det är just därför det är viktigt att vi klarar av att se vad olika åsikter faktiskt står för och vilket samhälle de förordar. Om alla åsikter ska behandlas exakt lika, om åsikten att förintelsen inte ägde rum ska ges samma vikt som åsikten att det är värt att köa för Jan Guillous autograf, har åsiktsfriheten urholkats till meningslöshetens gräns.

En bokmässa som kapitulerar på en så grundläggande punkt är inget som ska bekämpas. Den är bara meningslös. Meningslösa saker väljer man inte bort, man låter dem bara samla damm i ett hörn tills de antingen visar sig vara värda något igen, eller glöms bort helt.

Annonser

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotekets framtid är digital – hurdå?

Dags att komma igång med detta igen efter sommaren, tycker jag.

Den senaste tiden har innehållit en hel del intressanta nyheter om bibliotek:

  • KB har släppt nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport: Biblioteken – Femte statsmakten.  I samband tilldelade också regeringen 25 miljoner till biblioteken för digitalt kompetenslyft, och 250 miljoner årligen till att förstärka biblioteken överhuvudtaget. Specifikt ska pengarna för det digitala kompetenslyftet gå till KB för att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Detta är, åtminstone potentiellt, musik för mångas öron. Bibliotekens roll utvecklas med digitaliseringen av samhället, och det krävs både kompetensutveckling inom biblioteken och utveckling av våra tjänster för att matcha det. Om vi inte kan hjälpa människor överbrygga digitala klyftor, vem ska göra det då? Om vi inte kan tillhandahålla pålitlig information och pålitliga informationssystem, vem ska göra det då? Det kan inte börja och sluta med tillgängliga datorer och e-böcker för dem som redan vet hur man gör. Biblioteken är en folkbildningsinstitution vars hela grundsyfte är att göra information tillgänglig för allmänheten; det ansvaret sträcker sig inte bara till fysiska böcker och tidningar. Men det räcker heller inte att prata om det och tillsätta utredningar i det oändliga, det måste till praktiskt utvecklingsarbete, det måste till digitala infrastrukturer och verktyg som hjälper oss göra det.
    Läs även:
    Pressrelease av KB
    Biblioteksbladet
    Föreningen BiS
    Kulturnytt: Bibliotekens framtid är digital
    Erik Fichtelius: Den femte statsmakten viktigare än någonsin
    Brit Stakston: Biblioteken en outnyttjad resurs för demokratiutveckling i en digital samtid

    Biblioteken som den infrastruktur för demokrati man redan är måste kliva fram och säkerställa att digitaliseringen utvecklar och inte sänker demokratin. Åtminstone ge medborgare rimliga förutsättningar att hantera nätets alla möjligheter såväl som utmaningar. Att vara mer aktiva medieborgare och inte passiva medborgare inför den utveckling som sker. Biblioteken har haft en så stor roll i att öka den akademiska litteraciteten genom att ge verktyg och hjälp för att läsa och skriva vetenskaplig text och att kunna söka och tolka information. Den digitala litteraciteten är idag lika viktig för ett samhälles demokratiska utveckling som den akademiska för forskningsvärldens tillväxt.

  • Apropå det, ni har väl läst Anna Lindqvists gästbloggar i Svensk Bokhandel om att arbeta med digitala böcker som bibliotekarie? Strömmande ljudböcker ökar på biblioteken – Inte så lätt som man kan tro att låna en e-bok – 15 000 e-bokstitlar i vår katalog, hur ska man hitta rätt? Det är tre viktiga punkter där mycket kan göras för att förbättra bibliotekens digitala tjänster. Jag har tidigare skrivit om vikten att Axiell Media/Elib förser biblioteken med bättre information om de böcker vi tar in och förlagen de kommer ifrån, både för att minska risken för bedrägerier och för att ge oss bättre verktyg för att göra urval och presentation av böcker. Det är det frustrerande med att vi har flera olika system för bokinformation i Sverige idag: informationen finns där, men utspridd och otillgänglig. Vem ska ansvara för att länka ihop den?
  • I veckan blev också officiellt att Axiell Media/Elib till bokmässan lanserar en ny app för deras ljudböcker. Detta är mycket efterlängtat, eftersom den gamla appen hade en hel del brister som inte åtgärdats under ganska lång tid. En Axiellapp har ju potentiellt också möjligheten att lösa mycket av krånglet med DRM och liknande för e-böcker (vilket dock inte kommer att stödjas i den här versionen). Samtidigt är jag lite fundersam inför en app som i praktiken gör att låntagarna aldrig behöver besöka vare sig bibliotekets lokal eller hemsida. En ljudboksapp som i praktiken blir helt fristående, ett Storytel där biblioteken står för räkningen men inte har någon möjlighet att agera som just bibliotek, kan på sikt utgöra problem för både bibliotek och förlag. Så det blir spännande att se hur Axiell löst den frågan och hur appen fortsätter utvecklas i framtiden. Recension kommer så fort appen är live.
  • Peter Alsbjer lyfter ett brittiskt förslag om en gemensam digital biblioteksplattform. Liknande tankar har ju lyfts även här och öppnar intressanta möjligheter, men som jag skrivit tidigare är det inte en självklarhet att en gemensam plattform automatiskt är ett enkelt svar. I USA och Storbritannien har de lite annorlunda förutsättningar i att de behöver en plattform för att samla ett antal olika leverantörer, medan vi i Sverige i praktiken bara har en leverantör. Det digitala biblioteket är så mycket mer än bara digitala medier; om en gemensam digital plattform ska göra samma jobb som alla biblioteks digitala kanaler idag, från Kiruna till Ystad, blir det mycket jobb att göra, och frågan är vad man skulle vinna på det.
  • Norsk läsövning: Ørjan Persen skriver i Mer enn bare e-bøker en mycket bra sammanfattning av var e-boksläsandet står 2017, både i försäljning och på bibliotek, och passar på att göra upp med en del envetna myter också. Läs!
  • Sista länken har inte så mycket med just böcker att göra, men däremot potentiellt desto mer med bibliotek. Netflix, Streaming Video and the Slow Death of the Classic Film. Läs även Hynek Pallas kommentar på Twitter. I takt med att fysiska videomedier i praktiken är på utdöende, och de digitala kanaler som finns oftast bara har en liten bråkdel av de titlar som en välutrustad videobutik (för att inte tala om en DVD-butik på nätet), vad händer med mångfalden i utbudet? Traditionellt är ju en av bibliotekens uppgifter att kunna erbjuda även äldre och smalare titlar, men hur blir detta möjligt när både musik och film snart överhuvudtaget inte går att köpa in i fysiska kopior? Tjänster som BTJ:s Viddla är förstås lovande, men i skrivande stund har de totalt 358 filmer i sitt utbud. Och nästa medium som kommer att gå igenom den utveckligen är ljudboken, där vi redan ser förlag släppa böcker exklusivt till streamingtjänster som Storytel, något som inte lär minska i takt med att streamingtjänsterna fortsätter vara den del av bokbranschen som ökar. Hur får biblioteken tillgång till dem? Se där en praktisk digitaliseringsfråga som lär kräva mer än 25 miljoner att lösa.

Slutligen, en hjälte: Hans Alfredson som Biblioteksman Malte Lindeman.

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Den svenska eboksmodellen sprider sig till USA

Den här veckan tar vi först några snabba nyheter från digitala bokvärlden innan vi kommer in på några lite matigare frågor om bibliotekens framtid, inklusive att allt fler amerikanska aktörer nu rör sig mot en kopia av den svenska modellen för utlåning av e-böcker på bibliotek. Varför det, om nu svenska bibliotek är så missnöjda med den? Är det bara att gräset är grönare på andra sidan? Det går jag igenom nedan!

Digitala böcker

  • The Digital Reader: Amazon is Beta-Testing the Label ”Digital Books”. Amazon har sålt e-böcker under varumärket ”Kindle” i tio år nu. Vad betyder det att de nu verkar frångå det namnet och i stället helt enkelt kallar böckerna ”digital books”? Gissningsvis har det något med ökningen för ljudböcker att göra. Amazon har större möjlighet än någon annan att sälja böcker i flera format samtidigt; varför ska du köpa e-boken, ljudboken och träboken som olika produkter? Vi får se vad Bezos kompisar hittar på.
  • Publishing Perspectives: Selling Ebooks In The Jet Stream. Medan mer traditionella aktörer sått och stampat har tyska Bookwire byggt upp stora distributionsnätverk i både tysk- och spanskspråkiga marknader. Här delar VD Jens Klingelhöfer med sig av erfarenheter och rekommendationer.
  • The Digital Reader: W3C to Hold eBook Publishing Summit. Jag har skrivit tidigare om vad det kan innebära att webbkonsortiet W3C köpt upp IDPF, som sätter standarden för e-boksformatet EPUB; det var inte helt okontroversiellt. I november får vi en första titt på vad de kan tänkas göra med det. Och apropå det…
  • Infogrid Pacific: What are the big changes in EPUB 3.1?  Nyaste releasen av EPUB-formatet satsar stort på skol- och utbildningsvärlden, där det fortfarande finns mycket att göra med det digitala.
  • Academic Book of the Future är ett tvåårigt projekt som sett på den akademiska litteraturens framtid. Nu finns slutrapporten tillgänglig här (PDF). It seems that the future is likely to be a mixed economy of print, e-versions of print, and networked enhanced monographs of greater or lesser complexity.
  • Boktugg: ”Böcker kan inte ha högre pris i fysisk bokhandel än i nätbokhandeln”. E-böcker och digitala ljudböcker är ju bara en del av bokbranschens digitalisering. Nu har vi haft nätbokhandlar i 20 år; Sölve Dahlgren går igenom vad det lett till och kommer att fortsätta leda till.
  • Boktugg: PAX-böckerna har blivit ljudvandring i Mariefred. Förra veckan skrev jag om hur Stockholms Stadsmuseum gjort en Fogelströmapp för stadsvandringar, men det går ju inte bara med klassiker. Det här är en kul variant. Få se om fler barnböcker hakar på?
  • Lifehacker: Standard eBooks Is A Gutenberg Project You’ll Actually Use.  Project Gutenberg har gjort copyrightfria böcker tillgängliga digitalt sedan 1971, men inte alltid i speciellt läsbara utgåvor. Standard Ebooks är ett nytt initiativ som snyggar upp lagligen gratis e-böcker och gör dem tillgängliga i format som faktiskt fungerar. Mer sånt här!

Bibliotek

  • Medan vi i Sverige alltså är på väg in i en ny debatt om hur digitala böcker ska lånas ut på bibliotek, som jag skrev förra veckan, efterlyser allt fler amerikanska aktörer något liknande den modell vi har idag. Se t ex Publishers Weekly: HarperCollins To Offer Multi-User E-book Access To Libraries, och Copyright And Technology: Hoopla Digital and HarperCollins Disrupt Library E-Lending. Att ett av USAs största förlag nu testar att erbjuda e-böcker till bibliotek under en modell som mer liknar den svenska (hur många samtidiga lån som helst, betala per utlån) än den typiska amerikanska (betala i förskott, kan bara läsas av en låntagare i taget) är minst sagt intressant. Jag har skrivit om detta förut. (Läs mer om e-boksmodeller för bibliotek världen över här.)
  • No Shelf Required: When ebooks are ”free” for two weeks. I förra veckan nämnde jag att första Harry Potter-boken är gratis som e-bok till amerikanska bibliotek i samband med 20-årsjubileet. NSR tar upp det problematiska i detta; att tidsbegränsade PR-satsningar av förlag inte är en ersättning för en mer hållbar e-boksmodell. Även de är tveksamma till att den nuvarande amerikanska modellen är hållbar.
  • I grund och botten finns ju två modeller för att låna ut e-böcker: Antingen betalar du i förskott för ett bestämt antal lån, eller i efterskott för det faktiska antalet lån. Båda modellerna har för- och nackdelar; den förra tvingar bibliotek att låtsas att den digitala boken kan bli ”utlånad” och ”utsliten” och ger ett mycket smalare utbud, medan den andra skapar oförutsägbarhet i kostnaderna och även kan upplevas som ett större hot mot den kommersiella marknaden. Som en av dem som suttit med i utvecklingen av den nuvarande svenska modellen kanske jag är part i målet, men jag tycker den är enklare att förbättra än den amerikanska ”Pretend It’s Print”-modellen; bättre verktyg för urval och kostnadskontroll för både bibliotek och förlag kan göra mycket för att avhjälpa problem i den svenska modellen, medan den amerikanska alltid kommer att innebära höga startkostnader och ett odigitalt sätt att göra böcker tillgängliga (”Tyvärr, e-boken är utlånad och det står 14 personer i kö…”). Om inte någon har ett förslag på en tredje modell som löser alla problemen utan nya nackdelar?
  • Veckans stora nyhet i svenska biblioteksvärlden har väl annars varit att Nacka Kommun nu låter all sin biblioteksverksamhet skötas av privata aktörer, i och med att systemleverantören Axiell tar över de bibliotek som inte redan drevs av Dieselverkstaden. Det här bör och lär debatteras från många olika sidor – se t ex kommentarer i Biblioteksbladet,  av Svensk Biblioteksförenings Calle Nathanson i SVT Nyheter, och av Aftonbladets Daniel Swedin. Den stora frågan är väl om ett privat företag dels kan leva upp till de krav som ställs på ett bibliotek utan att kommersialisera deras roll, och dels vad de faktiskt kan bidra med som inte kommunerna kan?  Axiell levererar redan en stor del av de digitala verktyg som bibliotek använder, men de har lite erfarenhet av att faktiskt driva bibliotek. Som en som själv varit med om att bli uppköpt av ett Axiellföretag tror jag det kommer att bli en viss företagskulturchock, som förhoppningsvis för alla inblandade inte blir alltför svår. Jag hoppas och tror också att de som faktiskt ska driva biblioteksverksamheten har lite bättre koll på vad ett bibliotek gör än ansvariga politiker verkar ha:

  • Biblioteksbladet: Regeringen vill utöka bibliotekssekretessen. Nu ska även de datorer och datatjänster biblioteken erbjuder omfattas, vilket borde ha varit en självklarhet hela tiden, men kommer att tvinga både lagstiftning och biblioteks rutiner och medarbetare att kunna hänga med snabbt. Har du själv koll på vad som sparas när låntagare använder bibliotekets datorer, eller hur olika gratistjänster vi kanske dagligen rekommenderar för låntagare behandlar de data de samlar in? Lars Ilshammar på KB är positiv, och har också en checklista som bibliotek bör ta sig en titt på. Relaterat: Arena erbjuder inloggning med Bank-ID (en privat tjänst, förstås, för någon offentligt driven motsvarighet finns inte).
  • Peter Alsbjer: Next Library 2017 Revisited. Bra sammanfattning av vad som sades på den internationella bibliotekskonferensen i Aarhus häromveckan.
  • Nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys presenteras 13 september.
  • Minerva: Digitaliseringen kan gjøre at bibliotekene blir fullstendig utkonkurrert. Ungdomar besöker norska bibliotek i allt mindre grad (en utveckling som går tvärsemot den amerikanska och brittiska), och Bjørn Kjetil Fredriksen på Stavanger Bibliotek menar att biblioteken måste vara beredda på en snabb digitalisering om de inte vill bli irrelevanta. Exakt hur snabb den kan vara kan ju förstås alltid diskuteras (se kommentar från Gyldendal Förlag nedan), men frågorna han tar upp är viktiga. Digitaliseringen av biblioteken handlar inte bara om en 1:1-övergång från läsning av tryckta böcker till att läsa exakt samma böcker på skärm; det rör allt vi gör, från hur våra låntagare söker information till hur vi hanterar låntagarinformation, från låntagarnas förväntningar på gratis WiFi till ett ifrågasättande av vad en bok ens behövs till när majoriteten av den information vi tar in inte längre kommer från tryckta medier. Digitala böcker är en viktig del av det, varken mer eller mindre.

Om inga väldigt stora saker händer under de kommande veckorna tror jag det blir paus på det här inslaget på bloggen under de närmaste veckorna. Man ska ju ha tid med semester också. Glad sommar på er om inte annat!

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Därför fortsatt fyrdubbel moms på digitala böcker

Den här veckan återvänder vi till två gamla favoritämnen som aldrig lyckas få en lösning: Varför vi betalar 6% moms på en pappersbok men 25% på exakt samma bok digitalt, och hur biblioteken ska betala för  digitala böcker. Som en som jobbat med detta på båda sidor i snart nio år kanske jag låter lite luttrad, men vi dyker raskt ner i det och ser om vi kan hitta några viktiga saker att lyfta fram.

Digitala böcker

Veckans största, och tristaste, nyhet är att EU lyckades misslyckas med att införa enhetlig moms för böcker, oavsett format. Resultatet blir att vi får fortsätta dras med mångdubbel moms på e-böcker, ljudböcker, och abonnemangstjänster som Storytel och Bookbeat, trots att syftet med bokmomsen är att uppmuntra läsning och inte nedhuggande av träd, trots att politiker sjunger digitaliseringens lov när det inte kostar dem något, trots att vi debatterat detta i tio långa år.

Varför blev det så här, efter att alla varit rörande överens om att det måste ändras? Den tjeckiske finansministern sade nej, och beslut måste vara enhälliga. Hans officiella motivering var att han ville ha en mer ”holistisk” lagstiftning som även innefattade alla andra digitala tjänster, vilket man kan tycka missar poängen lite med just en bokmoms. Kommissionären Pierre Moscovici verkar inte heller övertygad om att det inte bara är politiskt rävspel:

Moscovici said that it seems that some countries block some proposals – like those blocked today – with meaningless excuses only to gain other advantages.

Så nu får vi vänta minst ett halvår till innan det kan komma upp till diskussion på nytt. Kom igen, Tjeckien. Ni kan få tillbaka Silverbibeln, vi har ju redan digitaliserat den.

Läs mer i: Boktugg, Medievärlden, Förläggareföreningen. Dagen innan beslutet publicerade Kristina Ahlinder en debattartikel i DN som ger en bra bakgrund till varför detta är viktigt: Dags för samma bokmoms oavsett format.

Nå vidare då?

Vissa undersökningar pekar på att barn- och ungdomar föredrar att läsa böcker på papper. Stämmer det eller ställer man frågorna på fel sätt?

– Jag tycker att frågan är ganska irrelevant. Dels eftersom den är ställd från dagens vuxnas perspektiv, med papyrus-hatten på. Dels eftersom utbudet och enkel tillgång till främst illustrerade barnböcker i digital form fortfarande idag är ytterst begränsad. Jämförelsen blir skev. Dessutom utesluter ju inte det ena det andra, och det finns tillfällen då pappersböcker är roligare att använda liksom vice versa. Det kan tex vara svårt att släpa med sig tusentals barnböcker på flygresan i pappersform, men det löser ju paddan geschwint.

– Min erfarenhet är att det finns alltifrån barn som har knäckt läskoden tack vare t ex Kidsreads boktjänst, till barn som tycker att det känns jättejobbigt att läsa digitalt. Men den viktiga frågan är, ska vi låta barnens skärmtid upptas till 100 procent av underhållning som inte inkluderar barnboksläsning?

Bibliotek

Det verkar, på gott och ont, som om vi är på väg in i en ny stor debatt om villkoren runt e-böcker på biblioteken, bara tre år efter att modellen gjordes om från grunden. Det är förstås positivt att vi som bibliotek ställer krav på leverantörer, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den förra debatten i princip lamslog den digitala bokbranschen för både förlag, bibliotek och återförsäljare i tre års tid, ungefär som den gör just nu i Danmark. Bättre lösningar behövs, men de kan inte tas fram utan tydliga krav och samarbete. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

  • Svensk Bokhandel: E-böcker på bibliotek: Få nya titlar finns att låna; Missnöje med utbudet; Vill ha ett ramavtal. Alla tre artiklarna tar upp viktiga frågor: att bibliotek väljer in ganska få topplistetitlar pga höga priser, att många böcker fortfarande inte finns digitalt, och huruvida biblioteken bör ha central upphandling av e-böcker. Samtidigt är det värt att påpeka ett par saker:
    • Den nuvarande prislösningen, där nyare böcker är dyrare än äldre (något som varit standard för pappersböcker i generationer) var ett krav från både bibliotek och förlag för fyra år sedan. En mer enhetlig prisstrategi förlagen sinsemellan skulle underlätta bibliotekens arbete mycket, liksom även bättre urvals- och budgetverktyg från Axiell Medias sida, men det är svårt att se hur man kommer runt en flexibel prissättning – det som gjorde den gamla modellen helt ohållbar var ju delvis att det inte fungerar med ett enhetligt pris för både gamla Strindbergnoveller och nya Läckberg.
    • Angående det låga utbudet: Det stämmer att en förhållandevis liten del av det svenska litteraturarvet digitaliserats, speciellt jämfört med det enorma engelskspråkiga. Samtidigt har det genomsnittliga svenska biblioteket idag tillgång till en mångdubbelt större del av det som har digitaliserats än sina US/UK-kollegor, och till skillnad från i t ex Storbritannien (eller Sverige för fyra år sedan) finns nästan alla topplistetitlar tillgängliga för bibliotek om de vill ta in dem. Och att digitalisera gamla böcker kostar pengar det med. Läs mer om olika biblioteksmodeller för digitala böcker världen över här.
    • Den nuvarande lösningen är absolut inte perfekt, och behöver fortsätta utvecklas. Men om vi ska ställa krav måste de vara tydliga – vi måste veta vad vi vill ha i stället. Som Sölve Dahlgrens räkneexempel häromveckan visade är det inte så enkelt. Svenska bibliotek har i tre år haft möjlighet att köpa in böckerna enligt ”amerikansk” stycklicensmodell – betala i förskott, och låna ut böckerna en och en – och har enhälligt tackat nej till det. Samtidigt håller amerikanska bibliotek på att pröva den svenska modellen. Vad vill vi ha, egentligen? Jag skrev mer om det här.
  • Axiell Media: Brombergs testar att slopa karensen. Brombergs förlag testar att sätta lägre priser på sina e-böcker redan från början, vilket är ett kul initiativ. (Man kan tycka vad man vill om Axiell Media använder ordet ”karens” – som tidigare användes om det totala förbudet för bibliotek att ta in nyare titlar – för att beskriva den flexibla prismodell de själva drev igenom, men…) Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att det ofta är förlag vars digitala satsningar varit mer lågmälda som sätter standarden, medan de som satsar på att skapa en digital affär och är beroende av den förväntas anpassa sig till detta. Vad säger ni, Bonnier? Kom med ett bud.

  • Morgon i P4 Örebro: Peter Alsbjer talar om framtidens bibliotek. Många intressanta poänger. Ett bibliotek för en digital ålder handlar om så mycket mer än att bara byta ut pappersböcker mot EPUB-filer. Som Peter påpekar behövs ett nytt tänkesätt både hos bibliotekarier och bibliotekens huvudmän, en ny bild av hur ett bibliotek arbetar.
  • The Digital Reader: UK Library Readers Get Free Access To Harry Potter eBooks. Första Harry Potter-boken fyller 20 (ja, du är gammal) och JK Rowlings pottermore.com firar det med att låna ut boken gratis i två veckor. I Sverige har förlaget fortfarande inte fått loss de digitala rättigheterna till bibliotek alls…

Som alltid: Man kan tycka att det digitala borde vara enkelt. Tyvärr räcker det inte att bara vilja, men kommer man på en smart lösning kan det plötsligt gå väldigt fort.

Image result for buffy librum incendere gif

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotek går under jorden

Av olika skäl blev det ingen uppdatering förra veckan, så den här analysen av intressanta nyheter täcker hela två veckor! I vanlig ordning börjar vi med bokbranschen i stort och går vidare till biblioteken längre ner. Den här veckan bl a: ökande digital försäljning i Sverige, New Yorks tunnelbana blir bibliotek, nya affärsmodeller för digitala böcker på bibliotek, och är det äntligen slut på den fyrdubbla momsen på e-böcker?

Digitala böcker

En av veckans stora glädjande nyheter är att vi kommer allt närmare ett slut på den fyrdubbla skatten på digitala böcker i och med att EU-parlamentet röstar för att låta medlemsstaterna sätta bokmoms på digitala böcker. Äntligen! Svenska regeringen har ju lovat att införa enhetlig bokmoms så fort EU tillåter det, så… över till er, Rosenbad.

Annars är det ju också den tiden på året då försäljningssiffror presenteras. Ett urval intressanta:

  • Boktugg: Bonnierförlagen: Digitala försäljningen ökade 69% jan-maj 2017 …jämfört med samma period 2016, ska väl sägas. Men detta är alltså en fjärdedel av Bonnierförlagens totala omsättning som nu är digital. ”Vi ser att prenumerationsmodeller vinner marknadsandelar, och samtliga aktörer som erbjuder prenumerationsmodeller växer kraftigt.” Återigen ser vi alltså: De som faktiskt försöker sälja digitala böcker tjänar på det.
  • Publishing Perspectives: Third Year of Strong US Audiobook Sales Var fjärde amerikan lyssnade på en ljudbok i fjol. Och intressant är också hur de gör det: På mobiltelefoner, förstås, men inte som skval i bakgrunden medan man gör annat, utan fokuserat. Boklyssning är bokläsning. Artikeln innehåller också mycket annan intressant data runt lyssnar- och köpvanor.
  • Booknet Canada: Digital Revenue Up in 2016, Ebook Sales Down Återigen är det ljudböckerna som drar.
  • I Norge föredrar man tydligen att inte räkna ljudböckerna: Leserne foretrekker papirbøker. Artikeln illustreras naturligtvis med en tio år gammal läsplatta, eftersom nordiska förlag fortfarande väntar på att det ska bli 2007 i stället för att sälja i de digitala kanaler som folk har idag. Eller som man också kan uttrycka det:

Andra intressanta nyheter:

Bibliotek

Jag tänker ofta att bibliotekarien behövs som en sorts cyberheroisk slussvakt idag när överflödet av information och berättelser är likt en ständigt dånande tinnitus. Det är först när information sätts i ett sammanhang och börjar diskuteras kunskap skapas. När vi går från att lära oss abc till tomtar och troll. När någon visar oss kopplingen mellan berättelserna om Narnia och Bibeln. När vi kan koppla nazism och rasism till Pelle Svanslös och förstå begreppet nyckelroman. Biblioteket och skolan behövs kanske mer än någonsin. Inte alla vuxna kan hantera flödet, men vi har en unik möjlighet att fostra nya vuxna som kan.

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Säg inte att folk älskar bibliotek

Även om den stora nyheten den senaste veckan för många av oss 70-talister gällt nya säsongen av Twin Peaks (som är fantastisk, och har godis för bokälskare också) har det ändå gått att fokusera lite på annat också. I veckan släpptes t ex siffror som visar att den fysiska utlåningen på bibliotek minskar och den digitala stiger skarpt – vad innebär det egentligen? Mer om det nedan!

Digitala boknyheter

  • Svensk Bokhandel: Fortsatt höga vinstkrav.  Detta gäller alltså Akademibokhandeln, som ju förra veckan köptes upp av Volati. Vad innebär det i längden? Knappast att allt går tillbaka till det gamla – även om ägarna lovar fortsätta satsa just på böcker och berättande snarare än andra varor så behöver man bara se hur anrika Hedengrens kämpar just nu för att se att det inte är en självklarhet att sköta en fysisk bokhandel idag.
  • Case in point: Amazon öppnar bokhandel i New York. The Digital Reader har en bra sammanfattning av vad vi vet och vad folk tyckt. Som jag skrivit flera gånger tidigare på den här bloggen gör man ett misstag om man tror att detta bara handlar om ytterligare en bokhandel: Amazon skulle inte göra detta om de inte trodde sig ha fördelar gentemot de traditionella bokhandlarna. Deras nya topplista baserad på läsning i stället för köp, t ex; läs bra analyser om det i Guardian och Boktugg.
  • Svensk Bokhandel: Adlibris lanserar lågprisbutik. Yayday blir en outletbutik för billiga böcker på nätet. Permanent bokrea?
  • Nieman Lab: Scribd says it has 500,000 subscribers. Det har länge gått lite skakigt för amerikanska abonnemangstjänster för e-böcker och ljudböcker som inte varit Amazon, men nu skryter Scribd både med en halv miljon betalande kunder och nya tjänster som nyhetsmaterial från tidningar, som länkas ihop med relevanta böcker. Smart sätt att  få folk att upptäcka nya böcker och bidra med mervärde! Men för perspektiv kan ju nämnas att Storytel har hälften så många abonnenter bara i Sverige, och det för mer än dubbla priset.
  • Publishing Perspectives: Russia’s Readers Raise The Digital Stakes Amid Falling Print Sales. Jo, de tryckta böckerna rasar och e-böckerna ökar starkt i Ryssland. Inte minst är det anmärkningsvärt att detta sker trots två faktorer som vi här i Sverige ofta fått höra är ett oöverstigligt hinder för e-boksförsäljning: Inget Amazon, och en stor piratmarknad. En vacker dag får man slut på bortförklaringar… Läs även om detta i Svensk Bokhandel.
  • Svensk Bokhandel: Bonnier Bookery ska testa olika format. Och då menas ju inte bara att ge ut böcker både på döda träd och elektroniskt, utan att anpassa text, format, innehåll och längd efter läsares förväntningar. Som Åsa Selling säger, och som jag också skrev förra veckan: ”Jag tror inte att lyssnaren bryr sig om det är en podd eller en ljudbok eller Sveriges Radio.”
  • Bonnierförlagen: Eboksutlåningen ökade 20%, men kommersiella marknaden ökar mer. Den digitala bokmarknaden är inte ett nollsummespel där antingen bibliotek eller bokhandlar vinner; det är en växande marknad för den som satsar.
  • Boktugg: Läsplattorna har vuxit upp och blivit läs-, skriv- och ritplattor. E-ink kan kanske fortfarande användas till något mer än prislappar på ICA. Techcrunch visar också upp en högupplöst e-inkskärm.
  • Digital Book World: 5 Ways Mobile Is Transforming Digital Learning. Mycket av detta kan tillämpas även utanför utbildningsbranschen. När vi har tillgång till allt direkt i handen förväntar vi oss att alla branscher ska fungera så.
  • Lärarnas tidning: Digitaliseringen är inte något digitalt. ”Glöm IT-projekt, paddor eller datorer. Digitalisering handlar om att leda lärande i en digitaliserad värld.” Återigen, detta gäller inte bara skolor och andra läroställen. Det bibliotek som ser digitala böcker som en IT-fråga (eller ännu värre, ”datafråga”) gör samma misstag som en skola som tror de löst digitaliseringen genom att ge iPads till barnen. Vilket osökt för oss in på veckans stora nyhet inom biblioteksvärlden:

Bibliotek

  • Kungliga biblioteket: E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga. Årets statistik från KB visar bl a att utlåning av e-böcker (och digitala ljudböcker) på svenska folkbibliotek ökat med 25% jämfört med förra året, samtidigt som fysiska lån minskar. Samma trend syns i besöksstatistiken, där fysiska besök minskar och virtuella ökar. Man ska vara försiktig med att dra hur stora växlar på detta som helst – de fysiska biblioteken är och förblir den viktigaste kanalen både för utlån och som läs-, studie- och mötesplats. Men det bör vara en självklarhet i dagens samhälle att biblioteket också fungerar utanför sina egna fyra väggar.
  • Jag uttalar mig om siffrorna, och hur det ser ut i praktiken på ett mindre kommunbibliotek, i Boktugg. Att vi redan i dagsläget ligger på vår maxbudget för e-böcker innebär inte att den enda lösningen är att ta pengar från den redan hårt ansträngda fysiska budgeten till det digitala: Vi behöver också kräva, och själva bygga, bättre verktyg för att effektivisera utlåningen av digitala medier. Ju mer pengar det handlar om, och ju högre förväntningar låntagarna får på det, desto viktigare att vi inte eldar för kråkorna.
  • Jag sammanställde också lite fler analyser och reaktioner här.
  • Rebecka Stavick: Stop telling people to love libraries, sammanfattad på svenska av Peter Alsbjer här. Fyra punkter som är värda att tänka igenom. Börja med varför biblioteket finns och bygg på det; ”Prata mer om bibliotekens demokratiska uppdrag och funktion i stället för kostnaderna för databaser och e-böcker.” Om biblioteken bara ses som en kostnad blir lösningen förr eller senare att skära i den.
  • Nationell Biblioteksstrategi fortsätter publicera Röster från omvärlden om vad som förväntas av en ny biblioteksstrategi. Den här veckan är  det Kulturrådet som yttrar sig.
  • Dagens Samhälle. Skolbiblioteken kan bidra till ökad likvärdighet. En annan uppseendeväckande siffra i KB-statistiken var hur få elever som faktiskt, trots lagkrav, har tillgång till ett skolbibliotek. Anna Troberg gör bra poänger här:

Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Men skolbibliotek bemannade med rätt kompetens är ett självklart verktyg för varje rektor som vill höja sina elevers måluppfyllelse och utveckla elevernas språkliga och digitala kompetens. Därför måste reella satsningar på skolbibliotekarier omedelbart göras. Regeringen, kommunerna, rektorerna och lärosätena har alla ansvar för att det ska ske.

Slutsatsen? Som vanligt: Biblioteket är en verksamhet, inte bara ett rum med böcker i. Det är något som görs, inte något som är. Oavsett medium.

E-boksutlåningen ökar – Intervju i Boktugg

Kungliga Biblioteket släppte idag statistik över utlåningen på svenska bibliotek: E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga

Jag kommenterar detta i Boktugg:

Bibliotek Botkyrka: Vår eboksutlåning har redan nått maxbudget

Över det senaste året har digitala ljudböcker blivit märkbart mer populära, till stor del tack vare bättre mobillösningar för att lyssna på dem. Man pratar mycket om behovet av ett ”Storytel för bibliotek”, och det behövs fortfarande bättre användarlösningar för både e-böcker och ljudböcker för att de ska bli en verkligt användbar tjänst. Samtidigt är det också viktigt att det blir just ett Storytel för bibliotek, inte bara en gratiskonkurrent till Storytel där ditt lokala bibliotek står för räkningen. Vi behöver metoder för att agera som bibliotek även i digitala kanaler, vare sig de är på bibliotekets webbplats eller i appar; vi behöver kunna kurera utbudet, vi behöver kunna kommunicera med låntagaren. Det är också viktigt att vi får bättre verktyg för att hantera de digitala böckerna och kunna arbeta mer aktivt med både urval av böcker och begränsningar så att vi vet vad vi betalar för och får nytta av det.

Säkert kommer många att tolka siffrorna – att e-boksutlån ökar och fysiska minskar, utslaget över hela Sverige – som att det ena ersätter det andra. Jag tror det är mer komplicerat än så. Läsare läser böcker, oavsett format; hur vi når nya läsare är en gemensam utmaning, oavsett format.

Andra läsvärda kommentarer:

Tiden då biblioteken var en tyst lokal fylld med böcker är förbi. Inte minst de yngre generationerna har utvecklat bibliotekens uppdrag med nya krav och önskemål. Därför är det viktigt att man också väger in den viktiga uppgiften när man utvärderar bibliotekens roll i samhället.