Kortversion: När CD-boken dör, bokbranschen blir alltmer beroende av abonnemangslösningar, ljudboksappar köper upp anrika förlag och marginalerna minskar kan inte bibliotekslösningar bygga på antagandet att få läser digitalt.
De senaste veckorna har sett en del diskussioner om digital läsning, både på bibliotek och annorstädes. Inte minst rapporterades 2018 års försäljningsstatistik idag, och visar (återigen) att digitala böcker är det som driver branschens utveckling – mer om det nedan.
Först och främst: Jag har ju tidigare skrivit om SKLs nya avtal för digitala böcker på bibliotek här på bloggen. Nu har jag sammanfattat frågan i senaste numret av Biblioteksbladet:
Vi får det vi betalar för
SKL:s maxpris på 17 kr per lån innebär i praktiken att vi är tillbaka där vi var för tio år sedan: Med ett pris så lågt att många förlag lär se det som en ren förlustaffär att erbjuda populära böcker till biblioteken, så då gör de inte det. I skrivande stund ingår totalt 168 svenska ljudböcker i Overdrives utbud, och e-boksutbudet omfattar mest klassiker och titlar som för åratal sedan försvunnit från topplistorna. 2012 var ”karensen” på nya titlar något biblioteken slogs för att slippa; nu verkar den bli obligatorisk. (…) Speciellt kritiskt är det för ljudboken nu när cd-boken är på raskt utdöende och ljudbokens framtid är i din telefon. Då får vi nu ett avtal som verkar utesluta digitala ljudböcker.
Det här kan inte understrykas nog, när SKL fortsätter ”hoppas” att förlagen ska göra böckerna tillgängliga, som om de inte hade andra alternativ: De låga priserna SKL kräver är orsaken till att böckerna inte görs tillgängliga. Det är en, kanske inte avsedd, men ändå fullt logisk och förutsägbar följd av de krav SKL ställt – speciellt när förlagen blir beroende av att andra lösningar går runt (se nedan).
Samtidigt som det rapporteras att ljudböcker nu utgör 1/3 av bibliotekens digitala utlåning och fortsätter växa (alltså inte 1/3 av all utlåning, som slarvigt läsande journalister fick det till) har norska Biblioteksforeningen påbörjat en kampanj för att säkerställa att norska bibliotek får möjlighet att ta in digitala ljudböcker när nu CD-boken är på väg bort.
Så langt kan norske folkebiblioteker først og fremst låne ut lydbøker på CD, et format som de færreste nå bruker. Litt som om vi skulle lånt ut VHS-kassetter for film. Konsekvensen av dette er at vi i dag ikke kan tilby det bokformatet som de yngste generasjonene i biblioteket etterspør. (…) Så lenge norske forleggere og Nasjonalbiblioteket ikke kommer frem til en avtale om utlån av norske e-lydbøker i norske folkebiblioteker, taper vi, dag for dag, generasjoner av nye lesere som gjennom ungdomstiden i liten eller ingen grad leser norsk litteratur på norsk,eller er prisgitt å ha en økonomi som gjør dem i stand til å kjøpe norske e-lydbøker på nett. På folkebiblioteket får de dem ikke.
Detta understryks ju ännu mer av dagens bokförsäljningsrapport från från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.
DN: Fler väljer ljudböcker – Fysiska bokhandlare blir färre
Boktugg: Ny statistik över bokförsäljningen 2018: Digitala abonnemang ersätter pappersböcker
Båda artiklarna (som jag starkt rekommenderar att ni läser) understryker den trend som rått i flera år: Förlagen blir (som jag skrev här också) alltmer beroende av abonnemangslösningar, samtidigt som ekonomin i dessa blir allt bräckligare.
Det för oss osökt till förra veckans debattinlägg av Sveriges författarförbund:
Nedläggningen av våra bibliotek måste stoppas
Som medarbetare på ett bibliotek där Moderaterna vill lägga ner 4 av 6 filialer (de, citat, ”tror inte”, slut citat, att det skulle påverka servicen), och bosatt i en stad där styret kallar stora nedskärningar för att ”utveckla” verksamheten, uppskattar jag att det här uppmärksammas. Tyvärr är deras resonemang runt digitala medier märkligt:
Få svenskar läser e-böcker. Men om tillväxten tar fart kommer folkbiblioteken inte hänga med. Av obegripliga orsaker är nämligen e-böcker dyrare än pappersböcker att köpa in. E-böckerna är också låsta till det bibliotek som köpt in dem och går alltså inte att fjärrlåna. Det ser ut som om kulturindustrin aktivt försöker hindra idén om det digitala biblioteket, medan kulturpolitiken bara tittar på.
Det här är i princip klippåklistrat rakt av från diskussioner för tio-tolv år sedan, när digitala böcker fortfarande var hypotetiska, och ignorerar helt att digitala ljudböcker och e-böcker har samma villkor. Idag är det så ”få” svenskar som läser digitalt att Bonniers omsättning är 1/3 digital, en ljudboksapp har köpt Norstedts, och officiella rapporter säger att pappersbokens framtid ”ser mörk ut”. Tillväxten har tagit fart; frågan är vilka lösningar och strategier biblioteken behöver för att hänga med. Även om man kan uppskatta ironin i att förläggare som Jan Guillou kallar sina egna priser för ”obegripliga” så är det helt enkelt fel att de är dyrare än pappersböcker att köpa in – digitala böcker kostar 0 kr att köpa in och betalas per lån, i regel en lägre kostnad per lån än en pappersbok. Och att de inte går att fjärrlåna är (i folkbiblioteksperspektiv) ett besynnerligt argument; eftersom inköpspriset är 0:- och alla bibliotek har tillgång till samma utbud kan de på bara någon timme ta in en bok de saknar och låna ut till en låntagare för en bråkdel av de ca 300 kr ett vanligt fjärrlån beräknas kosta, och den väntetid på allt från några dagar till flera veckor det innebär.
Sen håller jag absolut med om att det behövs diskussioner runt hur detta ska lösas framöver, och att nationell samordning behövs där. Men det måste vara baserat på kunskap om hur det ser ut idag och varför.
Puh. Har jag rantat färdigt nu? Jag har nog det. Men ett par intressanta artiklar till:
Boktugg: Det fria digitaliserade litteraturarvets olösliga ekvation
Alla svenska romaner utgivna mellan år 1945 och 1989 ska digitaliseras i ett stort forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Kungliga biblioteket (…) 22000 eböcker, fria för alla – en mardröm för bokstreamingtjänster och förlag som satsar på återutgivning, men en guldgruva för bibliotek och användare. Finns det en möjlig balansgång i frågan?
Boktugg: 9 trender att hålla ögonen på i bokbranschen 2019
Dagens Media: Aller skrotar korsordstidningarna. Den anrika korsordstidningen verkar nu gå samma väg som ordboken, encyklopedin, kartboken och flera andra eviga bestsellers som på kort tid konkurrerats ut av digitala lösningar.
Daniel Åberg: Bonniers hörde bön – Aednan nu även som ljudbok Underbart! En av de mest välförtjänta Augustprisvinnarna på länge, och en som nästan gör sig bättre i uppläsning. Vi hoppas bara att biblioteken får tillgång till den någon gång innan 2025 eller så.
Så, det var allt för den här veckan. Men mer tankar runt detta kommer. Kommentarer och frågor mottages varmt!