Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Säg inte att folk älskar bibliotek

Även om den stora nyheten den senaste veckan för många av oss 70-talister gällt nya säsongen av Twin Peaks (som är fantastisk, och har godis för bokälskare också) har det ändå gått att fokusera lite på annat också. I veckan släpptes t ex siffror som visar att den fysiska utlåningen på bibliotek minskar och den digitala stiger skarpt – vad innebär det egentligen? Mer om det nedan!

Digitala boknyheter

  • Svensk Bokhandel: Fortsatt höga vinstkrav.  Detta gäller alltså Akademibokhandeln, som ju förra veckan köptes upp av Volati. Vad innebär det i längden? Knappast att allt går tillbaka till det gamla – även om ägarna lovar fortsätta satsa just på böcker och berättande snarare än andra varor så behöver man bara se hur anrika Hedengrens kämpar just nu för att se att det inte är en självklarhet att sköta en fysisk bokhandel idag.
  • Case in point: Amazon öppnar bokhandel i New York. The Digital Reader har en bra sammanfattning av vad vi vet och vad folk tyckt. Som jag skrivit flera gånger tidigare på den här bloggen gör man ett misstag om man tror att detta bara handlar om ytterligare en bokhandel: Amazon skulle inte göra detta om de inte trodde sig ha fördelar gentemot de traditionella bokhandlarna. Deras nya topplista baserad på läsning i stället för köp, t ex; läs bra analyser om det i Guardian och Boktugg.
  • Svensk Bokhandel: Adlibris lanserar lågprisbutik. Yayday blir en outletbutik för billiga böcker på nätet. Permanent bokrea?
  • Nieman Lab: Scribd says it has 500,000 subscribers. Det har länge gått lite skakigt för amerikanska abonnemangstjänster för e-böcker och ljudböcker som inte varit Amazon, men nu skryter Scribd både med en halv miljon betalande kunder och nya tjänster som nyhetsmaterial från tidningar, som länkas ihop med relevanta böcker. Smart sätt att  få folk att upptäcka nya böcker och bidra med mervärde! Men för perspektiv kan ju nämnas att Storytel har hälften så många abonnenter bara i Sverige, och det för mer än dubbla priset.
  • Publishing Perspectives: Russia’s Readers Raise The Digital Stakes Amid Falling Print Sales. Jo, de tryckta böckerna rasar och e-böckerna ökar starkt i Ryssland. Inte minst är det anmärkningsvärt att detta sker trots två faktorer som vi här i Sverige ofta fått höra är ett oöverstigligt hinder för e-boksförsäljning: Inget Amazon, och en stor piratmarknad. En vacker dag får man slut på bortförklaringar… Läs även om detta i Svensk Bokhandel.
  • Svensk Bokhandel: Bonnier Bookery ska testa olika format. Och då menas ju inte bara att ge ut böcker både på döda träd och elektroniskt, utan att anpassa text, format, innehåll och längd efter läsares förväntningar. Som Åsa Selling säger, och som jag också skrev förra veckan: ”Jag tror inte att lyssnaren bryr sig om det är en podd eller en ljudbok eller Sveriges Radio.”
  • Bonnierförlagen: Eboksutlåningen ökade 20%, men kommersiella marknaden ökar mer. Den digitala bokmarknaden är inte ett nollsummespel där antingen bibliotek eller bokhandlar vinner; det är en växande marknad för den som satsar.
  • Boktugg: Läsplattorna har vuxit upp och blivit läs-, skriv- och ritplattor. E-ink kan kanske fortfarande användas till något mer än prislappar på ICA. Techcrunch visar också upp en högupplöst e-inkskärm.
  • Digital Book World: 5 Ways Mobile Is Transforming Digital Learning. Mycket av detta kan tillämpas även utanför utbildningsbranschen. När vi har tillgång till allt direkt i handen förväntar vi oss att alla branscher ska fungera så.
  • Lärarnas tidning: Digitaliseringen är inte något digitalt. ”Glöm IT-projekt, paddor eller datorer. Digitalisering handlar om att leda lärande i en digitaliserad värld.” Återigen, detta gäller inte bara skolor och andra läroställen. Det bibliotek som ser digitala böcker som en IT-fråga (eller ännu värre, ”datafråga”) gör samma misstag som en skola som tror de löst digitaliseringen genom att ge iPads till barnen. Vilket osökt för oss in på veckans stora nyhet inom biblioteksvärlden:

Bibliotek

  • Kungliga biblioteket: E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga. Årets statistik från KB visar bl a att utlåning av e-böcker (och digitala ljudböcker) på svenska folkbibliotek ökat med 25% jämfört med förra året, samtidigt som fysiska lån minskar. Samma trend syns i besöksstatistiken, där fysiska besök minskar och virtuella ökar. Man ska vara försiktig med att dra hur stora växlar på detta som helst – de fysiska biblioteken är och förblir den viktigaste kanalen både för utlån och som läs-, studie- och mötesplats. Men det bör vara en självklarhet i dagens samhälle att biblioteket också fungerar utanför sina egna fyra väggar.
  • Jag uttalar mig om siffrorna, och hur det ser ut i praktiken på ett mindre kommunbibliotek, i Boktugg. Att vi redan i dagsläget ligger på vår maxbudget för e-böcker innebär inte att den enda lösningen är att ta pengar från den redan hårt ansträngda fysiska budgeten till det digitala: Vi behöver också kräva, och själva bygga, bättre verktyg för att effektivisera utlåningen av digitala medier. Ju mer pengar det handlar om, och ju högre förväntningar låntagarna får på det, desto viktigare att vi inte eldar för kråkorna.
  • Jag sammanställde också lite fler analyser och reaktioner här.
  • Rebecka Stavick: Stop telling people to love libraries, sammanfattad på svenska av Peter Alsbjer här. Fyra punkter som är värda att tänka igenom. Börja med varför biblioteket finns och bygg på det; ”Prata mer om bibliotekens demokratiska uppdrag och funktion i stället för kostnaderna för databaser och e-böcker.” Om biblioteken bara ses som en kostnad blir lösningen förr eller senare att skära i den.
  • Nationell Biblioteksstrategi fortsätter publicera Röster från omvärlden om vad som förväntas av en ny biblioteksstrategi. Den här veckan är  det Kulturrådet som yttrar sig.
  • Dagens Samhälle. Skolbiblioteken kan bidra till ökad likvärdighet. En annan uppseendeväckande siffra i KB-statistiken var hur få elever som faktiskt, trots lagkrav, har tillgång till ett skolbibliotek. Anna Troberg gör bra poänger här:

Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Men skolbibliotek bemannade med rätt kompetens är ett självklart verktyg för varje rektor som vill höja sina elevers måluppfyllelse och utveckla elevernas språkliga och digitala kompetens. Därför måste reella satsningar på skolbibliotekarier omedelbart göras. Regeringen, kommunerna, rektorerna och lärosätena har alla ansvar för att det ska ske.

Slutsatsen? Som vanligt: Biblioteket är en verksamhet, inte bara ett rum med böcker i. Det är något som görs, inte något som är. Oavsett medium.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s