Den här veckan återvänder vi till två gamla favoritämnen som aldrig lyckas få en lösning: Varför vi betalar 6% moms på en pappersbok men 25% på exakt samma bok digitalt, och hur biblioteken ska betala för digitala böcker. Som en som jobbat med detta på båda sidor i snart nio år kanske jag låter lite luttrad, men vi dyker raskt ner i det och ser om vi kan hitta några viktiga saker att lyfta fram.
Digitala böcker
Veckans största, och tristaste, nyhet är att EU lyckades misslyckas med att införa enhetlig moms för böcker, oavsett format. Resultatet blir att vi får fortsätta dras med mångdubbel moms på e-böcker, ljudböcker, och abonnemangstjänster som Storytel och Bookbeat, trots att syftet med bokmomsen är att uppmuntra läsning och inte nedhuggande av träd, trots att politiker sjunger digitaliseringens lov när det inte kostar dem något, trots att vi debatterat detta i tio långa år.
Varför blev det så här, efter att alla varit rörande överens om att det måste ändras? Den tjeckiske finansministern sade nej, och beslut måste vara enhälliga. Hans officiella motivering var att han ville ha en mer ”holistisk” lagstiftning som även innefattade alla andra digitala tjänster, vilket man kan tycka missar poängen lite med just en bokmoms. Kommissionären Pierre Moscovici verkar inte heller övertygad om att det inte bara är politiskt rävspel:
Moscovici said that it seems that some countries block some proposals – like those blocked today – with meaningless excuses only to gain other advantages.
Så nu får vi vänta minst ett halvår till innan det kan komma upp till diskussion på nytt. Kom igen, Tjeckien. Ni kan få tillbaka Silverbibeln, vi har ju redan digitaliserat den.
Läs mer i: Boktugg, Medievärlden, Förläggareföreningen. Dagen innan beslutet publicerade Kristina Ahlinder en debattartikel i DN som ger en bra bakgrund till varför detta är viktigt: Dags för samma bokmoms oavsett format.
Nå vidare då?
- Svensk Bokhandel: Storytel lanserar chattberättelser. Som sagts tidigare, i takt med att ljudbokslyssningen ökar blir gränserna mellan radio, bok och podcast allt suddigare. Å andra sidan: SMS-romaner har man försökt sig på tidigare, utan att det vänt uppochner på bokbranschen… men kul att det experimenteras!
- Biblioteksbladet: Ekelöf – nu med anteckningar. Skaldens Sent på jorden finns nu i flera olika utgåvor inklusive kringmaterial på LItteraturbanken. Crossa bokstävlarna!
- Stadsmuseet Stockholm: Mobilvandra med Fogelström. Per Anders fyller 100 i år, och Stadsmuseet har tagit fram en app som låter dig vandra i fotspåren till en av de stora Stockholmsskildrarna.
- British Psychological Society: It might be better to read toddlers an e-book than a print book. Och visst, för varje studie som säger det finns det en som säger motsatsen. Men det är alltså inte digitaliseringen som sådan som är en fördel för barns läsning – det är de möjligheter den erbjuder att bygga ut läsningen. Och apropå det:
- Boktugg: Kåre Halldén: Går utmärkt att replikera pappersboken på skärm. Intressant intervju om möjligheterna med digitala barnböcker. Nyckelcitat:
Vissa undersökningar pekar på att barn- och ungdomar föredrar att läsa böcker på papper. Stämmer det eller ställer man frågorna på fel sätt?
– Jag tycker att frågan är ganska irrelevant. Dels eftersom den är ställd från dagens vuxnas perspektiv, med papyrus-hatten på. Dels eftersom utbudet och enkel tillgång till främst illustrerade barnböcker i digital form fortfarande idag är ytterst begränsad. Jämförelsen blir skev. Dessutom utesluter ju inte det ena det andra, och det finns tillfällen då pappersböcker är roligare att använda liksom vice versa. Det kan tex vara svårt att släpa med sig tusentals barnböcker på flygresan i pappersform, men det löser ju paddan geschwint.
– Min erfarenhet är att det finns alltifrån barn som har knäckt läskoden tack vare t ex Kidsreads boktjänst, till barn som tycker att det känns jättejobbigt att läsa digitalt. Men den viktiga frågan är, ska vi låta barnens skärmtid upptas till 100 procent av underhållning som inte inkluderar barnboksläsning?
Bibliotek
Det verkar, på gott och ont, som om vi är på väg in i en ny stor debatt om villkoren runt e-böcker på biblioteken, bara tre år efter att modellen gjordes om från grunden. Det är förstås positivt att vi som bibliotek ställer krav på leverantörer, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den förra debatten i princip lamslog den digitala bokbranschen för både förlag, bibliotek och återförsäljare i tre års tid, ungefär som den gör just nu i Danmark. Bättre lösningar behövs, men de kan inte tas fram utan tydliga krav och samarbete. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.
- Svensk Bokhandel: E-böcker på bibliotek: Få nya titlar finns att låna; Missnöje med utbudet; Vill ha ett ramavtal. Alla tre artiklarna tar upp viktiga frågor: att bibliotek väljer in ganska få topplistetitlar pga höga priser, att många böcker fortfarande inte finns digitalt, och huruvida biblioteken bör ha central upphandling av e-böcker. Samtidigt är det värt att påpeka ett par saker:
- Den nuvarande prislösningen, där nyare böcker är dyrare än äldre (något som varit standard för pappersböcker i generationer) var ett krav från både bibliotek och förlag för fyra år sedan. En mer enhetlig prisstrategi förlagen sinsemellan skulle underlätta bibliotekens arbete mycket, liksom även bättre urvals- och budgetverktyg från Axiell Medias sida, men det är svårt att se hur man kommer runt en flexibel prissättning – det som gjorde den gamla modellen helt ohållbar var ju delvis att det inte fungerar med ett enhetligt pris för både gamla Strindbergnoveller och nya Läckberg.
- Angående det låga utbudet: Det stämmer att en förhållandevis liten del av det svenska litteraturarvet digitaliserats, speciellt jämfört med det enorma engelskspråkiga. Samtidigt har det genomsnittliga svenska biblioteket idag tillgång till en mångdubbelt större del av det som har digitaliserats än sina US/UK-kollegor, och till skillnad från i t ex Storbritannien (eller Sverige för fyra år sedan) finns nästan alla topplistetitlar tillgängliga för bibliotek om de vill ta in dem. Och att digitalisera gamla böcker kostar pengar det med. Läs mer om olika biblioteksmodeller för digitala böcker världen över här.
- Den nuvarande lösningen är absolut inte perfekt, och behöver fortsätta utvecklas. Men om vi ska ställa krav måste de vara tydliga – vi måste veta vad vi vill ha i stället. Som Sölve Dahlgrens räkneexempel häromveckan visade är det inte så enkelt. Svenska bibliotek har i tre år haft möjlighet att köpa in böckerna enligt ”amerikansk” stycklicensmodell – betala i förskott, och låna ut böckerna en och en – och har enhälligt tackat nej till det. Samtidigt håller amerikanska bibliotek på att pröva den svenska modellen. Vad vill vi ha, egentligen? Jag skrev mer om det här.
- Axiell Media: Brombergs testar att slopa karensen. Brombergs förlag testar att sätta lägre priser på sina e-böcker redan från början, vilket är ett kul initiativ. (Man kan tycka vad man vill om Axiell Media använder ordet ”karens” – som tidigare användes om det totala förbudet för bibliotek att ta in nyare titlar – för att beskriva den flexibla prismodell de själva drev igenom, men…) Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att det ofta är förlag vars digitala satsningar varit mer lågmälda som sätter standarden, medan de som satsar på att skapa en digital affär och är beroende av den förväntas anpassa sig till detta. Vad säger ni, Bonnier? Kom med ett bud.
- Morgon i P4 Örebro: Peter Alsbjer talar om framtidens bibliotek. Många intressanta poänger. Ett bibliotek för en digital ålder handlar om så mycket mer än att bara byta ut pappersböcker mot EPUB-filer. Som Peter påpekar behövs ett nytt tänkesätt både hos bibliotekarier och bibliotekens huvudmän, en ny bild av hur ett bibliotek arbetar.
- The Digital Reader: UK Library Readers Get Free Access To Harry Potter eBooks. Första Harry Potter-boken fyller 20 (ja, du är gammal) och JK Rowlings pottermore.com firar det med att låna ut boken gratis i två veckor. I Sverige har förlaget fortfarande inte fått loss de digitala rättigheterna till bibliotek alls…
Som alltid: Man kan tycka att det digitala borde vara enkelt. Tyvärr räcker det inte att bara vilja, men kommer man på en smart lösning kan det plötsligt gå väldigt fort.
Boken år noll 