Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotekets framtid är digital – hurdå?

Dags att komma igång med detta igen efter sommaren, tycker jag.

Den senaste tiden har innehållit en hel del intressanta nyheter om bibliotek:

  • KB har släppt nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport: Biblioteken – Femte statsmakten.  I samband tilldelade också regeringen 25 miljoner till biblioteken för digitalt kompetenslyft, och 250 miljoner årligen till att förstärka biblioteken överhuvudtaget. Specifikt ska pengarna för det digitala kompetenslyftet gå till KB för att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Detta är, åtminstone potentiellt, musik för mångas öron. Bibliotekens roll utvecklas med digitaliseringen av samhället, och det krävs både kompetensutveckling inom biblioteken och utveckling av våra tjänster för att matcha det. Om vi inte kan hjälpa människor överbrygga digitala klyftor, vem ska göra det då? Om vi inte kan tillhandahålla pålitlig information och pålitliga informationssystem, vem ska göra det då? Det kan inte börja och sluta med tillgängliga datorer och e-böcker för dem som redan vet hur man gör. Biblioteken är en folkbildningsinstitution vars hela grundsyfte är att göra information tillgänglig för allmänheten; det ansvaret sträcker sig inte bara till fysiska böcker och tidningar. Men det räcker heller inte att prata om det och tillsätta utredningar i det oändliga, det måste till praktiskt utvecklingsarbete, det måste till digitala infrastrukturer och verktyg som hjälper oss göra det.
    Läs även:
    Pressrelease av KB
    Biblioteksbladet
    Föreningen BiS
    Kulturnytt: Bibliotekens framtid är digital
    Erik Fichtelius: Den femte statsmakten viktigare än någonsin
    Brit Stakston: Biblioteken en outnyttjad resurs för demokratiutveckling i en digital samtid

    Biblioteken som den infrastruktur för demokrati man redan är måste kliva fram och säkerställa att digitaliseringen utvecklar och inte sänker demokratin. Åtminstone ge medborgare rimliga förutsättningar att hantera nätets alla möjligheter såväl som utmaningar. Att vara mer aktiva medieborgare och inte passiva medborgare inför den utveckling som sker. Biblioteken har haft en så stor roll i att öka den akademiska litteraciteten genom att ge verktyg och hjälp för att läsa och skriva vetenskaplig text och att kunna söka och tolka information. Den digitala litteraciteten är idag lika viktig för ett samhälles demokratiska utveckling som den akademiska för forskningsvärldens tillväxt.

  • Apropå det, ni har väl läst Anna Lindqvists gästbloggar i Svensk Bokhandel om att arbeta med digitala böcker som bibliotekarie? Strömmande ljudböcker ökar på bibliotekenInte så lätt som man kan tro att låna en e-bok15 000 e-bokstitlar i vår katalog, hur ska man hitta rätt? Det är tre viktiga punkter där mycket kan göras för att förbättra bibliotekens digitala tjänster. Jag har tidigare skrivit om vikten att Axiell Media/Elib förser biblioteken med bättre information om de böcker vi tar in och förlagen de kommer ifrån, både för att minska risken för bedrägerier och för att ge oss bättre verktyg för att göra urval och presentation av böcker. Det är det frustrerande med att vi har flera olika system för bokinformation i Sverige idag: informationen finns där, men utspridd och otillgänglig. Vem ska ansvara för att länka ihop den?
  • I veckan blev också officiellt att Axiell Media/Elib till bokmässan lanserar en ny app för deras ljudböcker. Detta är mycket efterlängtat, eftersom den gamla appen hade en hel del brister som inte åtgärdats under ganska lång tid. En Axiellapp har ju potentiellt också möjligheten att lösa mycket av krånglet med DRM och liknande för e-böcker (vilket dock inte kommer att stödjas i den här versionen). Samtidigt är jag lite fundersam inför en app som i praktiken gör att låntagarna aldrig behöver besöka vare sig bibliotekets lokal eller hemsida. En ljudboksapp som i praktiken blir helt fristående, ett Storytel där biblioteken står för räkningen men inte har någon möjlighet att agera som just bibliotek, kan på sikt utgöra problem för både bibliotek och förlag. Så det blir spännande att se hur Axiell löst den frågan och hur appen fortsätter utvecklas i framtiden. Recension kommer så fort appen är live.
  • Peter Alsbjer lyfter ett brittiskt förslag om en gemensam digital biblioteksplattform. Liknande tankar har ju lyfts även här och öppnar intressanta möjligheter, men som jag skrivit tidigare är det inte en självklarhet att en gemensam plattform automatiskt är ett enkelt svar. I USA och Storbritannien har de lite annorlunda förutsättningar i att de behöver en plattform för att samla ett antal olika leverantörer, medan vi i Sverige i praktiken bara har en leverantör. Det digitala biblioteket är så mycket mer än bara digitala medier; om en gemensam digital plattform ska göra samma jobb som alla biblioteks digitala kanaler idag, från Kiruna till Ystad, blir det mycket jobb att göra, och frågan är vad man skulle vinna på det.
  • Norsk läsövning: Ørjan Persen skriver i Mer enn bare e-bøker en mycket bra sammanfattning av var e-boksläsandet står 2017, både i försäljning och på bibliotek, och passar på att göra upp med en del envetna myter också. Läs!
  • Sista länken har inte så mycket med just böcker att göra, men däremot potentiellt desto mer med bibliotek. Netflix, Streaming Video and the Slow Death of the Classic Film. Läs även Hynek Pallas kommentar på Twitter. I takt med att fysiska videomedier i praktiken är på utdöende, och de digitala kanaler som finns oftast bara har en liten bråkdel av de titlar som en välutrustad videobutik (för att inte tala om en DVD-butik på nätet), vad händer med mångfalden i utbudet? Traditionellt är ju en av bibliotekens uppgifter att kunna erbjuda även äldre och smalare titlar, men hur blir detta möjligt när både musik och film snart överhuvudtaget inte går att köpa in i fysiska kopior? Tjänster som BTJ:s Viddla är förstås lovande, men i skrivande stund har de totalt 358 filmer i sitt utbud. Och nästa medium som kommer att gå igenom den utveckligen är ljudboken, där vi redan ser förlag släppa böcker exklusivt till streamingtjänster som Storytel, något som inte lär minska i takt med att streamingtjänsterna fortsätter vara den del av bokbranschen som ökar. Hur får biblioteken tillgång till dem? Se där en praktisk digitaliseringsfråga som lär kräva mer än 25 miljoner att lösa.

Slutligen, en hjälte: Hans Alfredson som Biblioteksman Malte Lindeman.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s