Tagg: abonnemang

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Säg inte att folk älskar bibliotek

Även om den stora nyheten den senaste veckan för många av oss 70-talister gällt nya säsongen av Twin Peaks (som är fantastisk, och har godis för bokälskare också) har det ändå gått att fokusera lite på annat också. I veckan släpptes t ex siffror som visar att den fysiska utlåningen på bibliotek minskar och den digitala stiger skarpt – vad innebär det egentligen? Mer om det nedan!

Digitala boknyheter

  • Svensk Bokhandel: Fortsatt höga vinstkrav.  Detta gäller alltså Akademibokhandeln, som ju förra veckan köptes upp av Volati. Vad innebär det i längden? Knappast att allt går tillbaka till det gamla – även om ägarna lovar fortsätta satsa just på böcker och berättande snarare än andra varor så behöver man bara se hur anrika Hedengrens kämpar just nu för att se att det inte är en självklarhet att sköta en fysisk bokhandel idag.
  • Case in point: Amazon öppnar bokhandel i New York. The Digital Reader har en bra sammanfattning av vad vi vet och vad folk tyckt. Som jag skrivit flera gånger tidigare på den här bloggen gör man ett misstag om man tror att detta bara handlar om ytterligare en bokhandel: Amazon skulle inte göra detta om de inte trodde sig ha fördelar gentemot de traditionella bokhandlarna. Deras nya topplista baserad på läsning i stället för köp, t ex; läs bra analyser om det i Guardian och Boktugg.
  • Svensk Bokhandel: Adlibris lanserar lågprisbutik. Yayday blir en outletbutik för billiga böcker på nätet. Permanent bokrea?
  • Nieman Lab: Scribd says it has 500,000 subscribers. Det har länge gått lite skakigt för amerikanska abonnemangstjänster för e-böcker och ljudböcker som inte varit Amazon, men nu skryter Scribd både med en halv miljon betalande kunder och nya tjänster som nyhetsmaterial från tidningar, som länkas ihop med relevanta böcker. Smart sätt att  få folk att upptäcka nya böcker och bidra med mervärde! Men för perspektiv kan ju nämnas att Storytel har hälften så många abonnenter bara i Sverige, och det för mer än dubbla priset.
  • Publishing Perspectives: Russia’s Readers Raise The Digital Stakes Amid Falling Print Sales. Jo, de tryckta böckerna rasar och e-böckerna ökar starkt i Ryssland. Inte minst är det anmärkningsvärt att detta sker trots två faktorer som vi här i Sverige ofta fått höra är ett oöverstigligt hinder för e-boksförsäljning: Inget Amazon, och en stor piratmarknad. En vacker dag får man slut på bortförklaringar… Läs även om detta i Svensk Bokhandel.
  • Svensk Bokhandel: Bonnier Bookery ska testa olika format. Och då menas ju inte bara att ge ut böcker både på döda träd och elektroniskt, utan att anpassa text, format, innehåll och längd efter läsares förväntningar. Som Åsa Selling säger, och som jag också skrev förra veckan: ”Jag tror inte att lyssnaren bryr sig om det är en podd eller en ljudbok eller Sveriges Radio.”
  • Bonnierförlagen: Eboksutlåningen ökade 20%, men kommersiella marknaden ökar mer. Den digitala bokmarknaden är inte ett nollsummespel där antingen bibliotek eller bokhandlar vinner; det är en växande marknad för den som satsar.
  • Boktugg: Läsplattorna har vuxit upp och blivit läs-, skriv- och ritplattor. E-ink kan kanske fortfarande användas till något mer än prislappar på ICA. Techcrunch visar också upp en högupplöst e-inkskärm.
  • Digital Book World: 5 Ways Mobile Is Transforming Digital Learning. Mycket av detta kan tillämpas även utanför utbildningsbranschen. När vi har tillgång till allt direkt i handen förväntar vi oss att alla branscher ska fungera så.
  • Lärarnas tidning: Digitaliseringen är inte något digitalt. ”Glöm IT-projekt, paddor eller datorer. Digitalisering handlar om att leda lärande i en digitaliserad värld.” Återigen, detta gäller inte bara skolor och andra läroställen. Det bibliotek som ser digitala böcker som en IT-fråga (eller ännu värre, ”datafråga”) gör samma misstag som en skola som tror de löst digitaliseringen genom att ge iPads till barnen. Vilket osökt för oss in på veckans stora nyhet inom biblioteksvärlden:

Bibliotek

  • Kungliga biblioteket: E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga. Årets statistik från KB visar bl a att utlåning av e-böcker (och digitala ljudböcker) på svenska folkbibliotek ökat med 25% jämfört med förra året, samtidigt som fysiska lån minskar. Samma trend syns i besöksstatistiken, där fysiska besök minskar och virtuella ökar. Man ska vara försiktig med att dra hur stora växlar på detta som helst – de fysiska biblioteken är och förblir den viktigaste kanalen både för utlån och som läs-, studie- och mötesplats. Men det bör vara en självklarhet i dagens samhälle att biblioteket också fungerar utanför sina egna fyra väggar.
  • Jag uttalar mig om siffrorna, och hur det ser ut i praktiken på ett mindre kommunbibliotek, i Boktugg. Att vi redan i dagsläget ligger på vår maxbudget för e-böcker innebär inte att den enda lösningen är att ta pengar från den redan hårt ansträngda fysiska budgeten till det digitala: Vi behöver också kräva, och själva bygga, bättre verktyg för att effektivisera utlåningen av digitala medier. Ju mer pengar det handlar om, och ju högre förväntningar låntagarna får på det, desto viktigare att vi inte eldar för kråkorna.
  • Jag sammanställde också lite fler analyser och reaktioner här.
  • Rebecka Stavick: Stop telling people to love libraries, sammanfattad på svenska av Peter Alsbjer här. Fyra punkter som är värda att tänka igenom. Börja med varför biblioteket finns och bygg på det; ”Prata mer om bibliotekens demokratiska uppdrag och funktion i stället för kostnaderna för databaser och e-böcker.” Om biblioteken bara ses som en kostnad blir lösningen förr eller senare att skära i den.
  • Nationell Biblioteksstrategi fortsätter publicera Röster från omvärlden om vad som förväntas av en ny biblioteksstrategi. Den här veckan är  det Kulturrådet som yttrar sig.
  • Dagens Samhälle. Skolbiblioteken kan bidra till ökad likvärdighet. En annan uppseendeväckande siffra i KB-statistiken var hur få elever som faktiskt, trots lagkrav, har tillgång till ett skolbibliotek. Anna Troberg gör bra poänger här:

Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Men skolbibliotek bemannade med rätt kompetens är ett självklart verktyg för varje rektor som vill höja sina elevers måluppfyllelse och utveckla elevernas språkliga och digitala kompetens. Därför måste reella satsningar på skolbibliotekarier omedelbart göras. Regeringen, kommunerna, rektorerna och lärosätena har alla ansvar för att det ska ske.

Slutsatsen? Som vanligt: Biblioteket är en verksamhet, inte bara ett rum med böcker i. Det är något som görs, inte något som är. Oavsett medium.

Digitala bok- och biblioteknyheter v18: Hur vill biblioteken låna ut e-böcker?

Den här veckan vänder vi lite på det vanliga upplägget och tar biblioteksfrågorna först. Som tidigare mångårig anställd på Axiell Media (alias Elib) och nuvarande biblioteksmedarbetare med e-boksansvar har det sagts en del saker den här veckan som jag vill kommentera.

Bibliotek

I Biblioteksbladet skrevs i onsdags en mycket läsvärd, men också tänkvärd, artikel: E-boken kryssar i motvind. Om den ökade utlåningen faktiskt kan betecknas som ”motvind” kan förstås diskuteras, men den viktiga poängen är detta: Hur, under vilka villkor, ska biblioteken kunna låna ut digitala böcker? (Allt som står nedan gäller också digitala ljudböcker, vilket är en tjänst som kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att CD-boken dör.)

Hela 69 procent av landets bibliotek tycker att tillgången till e-böcker är otillfredsställande och så många som 86 procent vill se ett bibliotekskonsortium som säkrar försörjningen. En av bibliotekarierna sammanfattar vad som verkar vara en utbredd upplevelse:

– Vi kan inte bestämma vad vi vill köpa, vilken litteratur vi vill främja och erbjuda låntagare. Det känns fruktansvärt att vara beroende av säljaren.

Att sätta upp ett bibliotekskonsortium som arbetar med digitalboksförsörjningen är en strålande idé. Som jag skrev i Länsnytt nyligen behöver biblioteken ta större ansvar för kravställningen på sina digitala tjänster, så att de faktiskt får de tjänster de behöver. Axiell Media behöver konkurrens om bra lösningar, det var till exempel till stor del uppstickaren Atingo som gjorde att det 2014 blev möjligt att ändra den tidigare fastprismodellen där alla böcker kostade lika mycket och biblioteken ofta var förbjudna att ta in de nyaste titlarna. (Läs gärna mer om den nuvarande modellen här.)

Men ett konsortium löser inte automatiskt problemen. Inget bibliotek (och inget förlag) är idag tvunget att använda Axiell Medias tjänster, eller att bara använda deras tjänster, och det står vem som helst fritt att sätta upp en konkurrent som skriver avtal med samma förlag. Men pengarna biblioteken betalar för digitala böcker går bara till en mycket liten del till Axiell Media, resten går till förlagen och i förlängningen till författarna. Det verkliga monopolet består det i det som mången supporterkör redan konstaterat: Det finns bara en Zlatan Ibrahimovic, likaså bara en Jan Guillou, en Camilla Läckberg och en Johannes Anyuru, och de kommer inte att spela för det lag som bjuder minst. Om förlagen vill ha 30 kr/lån för en ny bok genom Axiell Media, och kräver att de ska vara kopieringsskyddade och tidsbegränsade, kommer de inte nödvändigtvis att ge upp de kraven bara för att en ny agent dyker upp på marknaden.

Det stämmer, som artikeln skriver, att EU nyligen beslutade att bibliotek får köpa in digitala böcker på samma villkor som pappersböcker. Det är en spännande möjlighet, och jag undrar vilket bibliotek som blir det första att faktiskt prova det. Detta beslut kräver dock också, som jag skrev på Boktugg, att biblioteken behandlar dem som pappersböcker – att de bara kan lånas ut till en person åt gången, att de måste förvaras på bibliotekets egen server, och de måste fortfarande förses med kopieringsskydd och tidsbegränsning. Precis som läget är i många andra länder innebär det också att man måste betala för böckerna i förskott oavsett om de sedan faktiskt lånas eller ej, vilket ofta begränsar antalet tillgängliga titlar. I dagsläget har det genomsnittliga svenska biblioteket tillgång till mångdubbelt fler digitala titlar än sina amerikanska motsvarigheter (läs mer om biblioteksmodeller världen över här) och de behöver aldrig säga ”Tyvärr, den ljudboken är utlånad just nu, vill du ställa dig i kö?” En liknande lösning finns tillgänglig för alla bibliotek idag, och intresset från svenska bibliotek har varit minst sagt svalt.

Oavsett vem som håller i en framtida lösning – ett bibliotekskonsortium eller KB-initiativ som direkt konkurrent till Axiell Media, eller som samordnande kravställare gentemot dem, eller annat – och hur den ser ut, står ett par saker fast enligt mig:

  • Vi måste veta vad vi vill ha. Vi kan inte bara säga att den nuvarande lösningen suger och att det ”bara ska funka”, vi måste ställa genomtänkta krav på hur en ny lösning ska se ut och hur den ska vara hållbar.
  • Det måste lösas i samråd och kompromiss med förlagen och författarna; vi såg under 2011-2014 i Sverige, och vi ser nu i Danmark, vad som händer när bibliotek och förlag går i öppen konflikt runt detta: alla förlorar. Att e-boksomsättningen fortfarande sladdar i Sverige beror till stor del på att den tid och de resurser som kunde lagts på att bygga upp den i stället lades på en flera år lång konflikt.
  • Det måste ge biblioteken bättre verktyg för urval och kostnadskontroll. De verktyg som finns idag används ofta inte av biblioteken, och har inte förbättrats av Axiell Media på tre år (jag skrev mer om det här). Men precis som med pappersboksinköp kommer det alltid att kräva att man gör en avvägning; man kan inte kräva både full kontroll över vilka böcker man tar in och att allt ska gå automatiskt.
  • Det måste erbjuda bättre användarlösningar. Detta innebär både att hitta bättre lösningar för upphovsskydd än Adobe-ID, att anpassa sig till en konsumentmarknad som raskt vänjer sig vid abonnemangsmodeller, men också att de ska vara just bibliotekslösningar. Bibliotek har inte råd att ge upp kontrollen över sina digitala lösningar till externa leverantörer, mer än vi kan överlåta åt andra att konstruera och hantera det fysiska biblioteksutrymmet som i Systembolagets reklam.

Puh. Kommentarer välkomna!

Så, vad mer har hänt i biblioteksvärlden i veckan?

Digitala böcker

Förra veckans dumheter om att dålig e-boksförsäljning hos storförlagen beror på ”skärmtrötthet”, baserat på en förläggares magkänsla, fortsätter få mothugg samtidigt som fler och fler okunniga medier tar det som en sanning. Tyvärr fortsätter många tro att e-boken är ett hot mot läsandet som måste bekämpas, om inte annat så med önsketänkande.

Andra nyheter:

Och slutligen önskar jag min favoritförfattare Thomas Pynchon grattis på 80-årsdagen. Jag har skrivit om hans tre senaste romaner på dagensbok.com:

  • Bleeding Edge – den kanske bästa cyberpunkroman som skrivits om post-9/11-världen av en sjuttiplussare
  • Inherent Vice – sjuttitalsdeckare om informationssökning, också en lysande film
  • Against The Day – Tegelstenarnas tegelsten

Men egentligen är det kanske gamla The Crying Of Lot 49 som aldrig slutar vara relevant.

If they can get you asking the wrong questions, they don’t have to worry about answers.

Digitala bok- och biblioteknyheter, v9: Tillgänglighetens tillgänglighet

E-böcker och ljudböcker

En av veckans intressanta nyheter var att Storytel fortsätter sin offensiva satsning genom att köpa Danmarks fjärde största förlag, People’s Press. Precis som när de köpte Norstedts verkar en huvudmålsättning vara att få mer material till Storytels abonnemangstjänst.

Fra Storytels side ser man et potentiale i netop de bøger og forfattere, der udgives fra People’s Press. Det siger Morten Strunge, der er direktør i Storytel i en pressemeddelelse.

– People’s Press huser mange spændende forfattere, som jeg tror, vi kan udvikle endnu mere ved at bringe dem endnu tættere på læseren gennem den distributionsmaskine, vi har i form af Storytel og Mofibo, siger han.

Norstedts har också sett en ökande digital försäljning sedan ägarbytet, även om man kanske ska akta sig för att dra en helt rak linje från orsak till verkan där; även Bonniers har ju starkt ökat sin digitala försäljning, och båda lyfter fram digitaliseringen av sin backlist som en viktig del i det.

Relaterat till detta:

Annat intressant:

Bibliotek

Digitala bok- och biblioteksnyheter v7: Det digitala räddar boken

I tisdags presenterade Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen rapporten Boken 2017 om det senaste årets bokförsäljning. Ett par intressanta punkter:

  • Digitala abonnemangstjänster som Storytel, BookBeat och Nextory står för en stor ökning – utan dessa skulle bokförsäljningen som helhet backat. I första hand är det ljudböcker som drar upp försäljningen (medan fysiska ljudböcker störtdyker) men även e-böcker ökar. Vi vet sedan tidigare att de förlag som satsar på det digitala tjänar stora pengar på det. De som undrat när den digitala bokförsäljningen kommer igång i Sverige kan alltså sluta fråga nu. Det är också tydligt att det som saknats tidigare är inte böckerna som sådana, utan smarta affärslösningar som gör böckerna enkelt tillgängliga för läsarna och marknadsförs rätt. Nu återstår förstås att se om abonnemangstjänsterna kan vara ekonomiskt hållbara i längden – i många andra länder har de ju haft stora problem – samt om böckerna faktiskt blir lästa också.
  • En annan stor del av ökningen kommer från barn- och ungdomsböcker. Även om det är lovande så är det också tänkvärt att den del av den fysiska bokbranschen som ökar är den som i första hand köps som presenter åt någon annan, medan t ex deckare backar. Böcker är förstås de bästa presenter en kan få, men det är lite oroande för framtiden om allt färre köper böcker för att faktiskt läsa dem. För att veta om så är fallet får man ju se till framtida lässtatistik…

Med andra ord: bokförsäljningen är viktig, det är det branschen lever på, men om den inte matchas av läsfrämjande utan blir alltmer en fråga om heminredning kommer problemen snart tillbaka. Läs mer: Kulturnytt, BoktuggAxiell Media, Peter Alsbjer

Annat nytt från digitala bokvärlden:

Biblioteksnyheter, då?

Fem frågor om digitalt läsande

Jag skriver inför Bokmässan 2016 på Axiell Medias blogg:

Lagom till bokmässan – varför inte passa på att räta ut några frågetecken runt vad som händer i bokbranschen?

Är den tryckta boken på väg att vinna kampen mot det digitala?

När kommer e-boksförsäljningen igång i Sverige?

Vad är grejen med att en app köper Sveriges äldsta förlag?

Vad kommer härnäst?

Vad är bibliotekens roll?

Storytel köper Norstedts – vad betyder det?

Jag skriver på Axiell Medias blogg:

Att digitaliseringen vänder uppochner även på bokbranschen har vi vetat länge, men sällan var det så tydligt som 22 juni 2016, då det blev klart att den digitala boktjänsten Storytel (grundat 2005) köper Norstedts Förlagsgrupp (grundat 1823). August Strindbergs, Astrid Lindgrens, PO Enquists och Stieg Larssons förlag köps av… en mobilapp?

Nej, fullt så raljerande behöver man inte vara. Det här är något av det mest omvälvande som hänt i svensk förlagsbransch på mycket länge, men egentligen är det inte så förvånande att den som sitter på försäljningslösningen går in som ägare i takt med att all slags mediekonsumtion digitaliseras. Vad som händer framöver blir spännande att följa, men det står klart att branschens framtid inte handlar om en kamp mellan digitala och fysiska böcker. Det handlar om att göra läsningen, oavsett format, tillgänglig i en alltmer digital värld.

Här nedan några intressanta kommentarer från gårdagen som lyfter vad affären kan betyda, och vart branschen tar vägen härifrån.