Tagg: digital läskunnighet

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotekets framtid är digital – hurdå?

Dags att komma igång med detta igen efter sommaren, tycker jag.

Den senaste tiden har innehållit en hel del intressanta nyheter om bibliotek:

  • KB har släppt nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport: Biblioteken – Femte statsmakten.  I samband tilldelade också regeringen 25 miljoner till biblioteken för digitalt kompetenslyft, och 250 miljoner årligen till att förstärka biblioteken överhuvudtaget. Specifikt ska pengarna för det digitala kompetenslyftet gå till KB för att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Detta är, åtminstone potentiellt, musik för mångas öron. Bibliotekens roll utvecklas med digitaliseringen av samhället, och det krävs både kompetensutveckling inom biblioteken och utveckling av våra tjänster för att matcha det. Om vi inte kan hjälpa människor överbrygga digitala klyftor, vem ska göra det då? Om vi inte kan tillhandahålla pålitlig information och pålitliga informationssystem, vem ska göra det då? Det kan inte börja och sluta med tillgängliga datorer och e-böcker för dem som redan vet hur man gör. Biblioteken är en folkbildningsinstitution vars hela grundsyfte är att göra information tillgänglig för allmänheten; det ansvaret sträcker sig inte bara till fysiska böcker och tidningar. Men det räcker heller inte att prata om det och tillsätta utredningar i det oändliga, det måste till praktiskt utvecklingsarbete, det måste till digitala infrastrukturer och verktyg som hjälper oss göra det.
    Läs även:
    Pressrelease av KB
    Biblioteksbladet
    Föreningen BiS
    Kulturnytt: Bibliotekens framtid är digital
    Erik Fichtelius: Den femte statsmakten viktigare än någonsin
    Brit Stakston: Biblioteken en outnyttjad resurs för demokratiutveckling i en digital samtid

    Biblioteken som den infrastruktur för demokrati man redan är måste kliva fram och säkerställa att digitaliseringen utvecklar och inte sänker demokratin. Åtminstone ge medborgare rimliga förutsättningar att hantera nätets alla möjligheter såväl som utmaningar. Att vara mer aktiva medieborgare och inte passiva medborgare inför den utveckling som sker. Biblioteken har haft en så stor roll i att öka den akademiska litteraciteten genom att ge verktyg och hjälp för att läsa och skriva vetenskaplig text och att kunna söka och tolka information. Den digitala litteraciteten är idag lika viktig för ett samhälles demokratiska utveckling som den akademiska för forskningsvärldens tillväxt.

  • Apropå det, ni har väl läst Anna Lindqvists gästbloggar i Svensk Bokhandel om att arbeta med digitala böcker som bibliotekarie? Strömmande ljudböcker ökar på bibliotekenInte så lätt som man kan tro att låna en e-bok15 000 e-bokstitlar i vår katalog, hur ska man hitta rätt? Det är tre viktiga punkter där mycket kan göras för att förbättra bibliotekens digitala tjänster. Jag har tidigare skrivit om vikten att Axiell Media/Elib förser biblioteken med bättre information om de böcker vi tar in och förlagen de kommer ifrån, både för att minska risken för bedrägerier och för att ge oss bättre verktyg för att göra urval och presentation av böcker. Det är det frustrerande med att vi har flera olika system för bokinformation i Sverige idag: informationen finns där, men utspridd och otillgänglig. Vem ska ansvara för att länka ihop den?
  • I veckan blev också officiellt att Axiell Media/Elib till bokmässan lanserar en ny app för deras ljudböcker. Detta är mycket efterlängtat, eftersom den gamla appen hade en hel del brister som inte åtgärdats under ganska lång tid. En Axiellapp har ju potentiellt också möjligheten att lösa mycket av krånglet med DRM och liknande för e-böcker (vilket dock inte kommer att stödjas i den här versionen). Samtidigt är jag lite fundersam inför en app som i praktiken gör att låntagarna aldrig behöver besöka vare sig bibliotekets lokal eller hemsida. En ljudboksapp som i praktiken blir helt fristående, ett Storytel där biblioteken står för räkningen men inte har någon möjlighet att agera som just bibliotek, kan på sikt utgöra problem för både bibliotek och förlag. Så det blir spännande att se hur Axiell löst den frågan och hur appen fortsätter utvecklas i framtiden. Recension kommer så fort appen är live.
  • Peter Alsbjer lyfter ett brittiskt förslag om en gemensam digital biblioteksplattform. Liknande tankar har ju lyfts även här och öppnar intressanta möjligheter, men som jag skrivit tidigare är det inte en självklarhet att en gemensam plattform automatiskt är ett enkelt svar. I USA och Storbritannien har de lite annorlunda förutsättningar i att de behöver en plattform för att samla ett antal olika leverantörer, medan vi i Sverige i praktiken bara har en leverantör. Det digitala biblioteket är så mycket mer än bara digitala medier; om en gemensam digital plattform ska göra samma jobb som alla biblioteks digitala kanaler idag, från Kiruna till Ystad, blir det mycket jobb att göra, och frågan är vad man skulle vinna på det.
  • Norsk läsövning: Ørjan Persen skriver i Mer enn bare e-bøker en mycket bra sammanfattning av var e-boksläsandet står 2017, både i försäljning och på bibliotek, och passar på att göra upp med en del envetna myter också. Läs!
  • Sista länken har inte så mycket med just böcker att göra, men däremot potentiellt desto mer med bibliotek. Netflix, Streaming Video and the Slow Death of the Classic Film. Läs även Hynek Pallas kommentar på Twitter. I takt med att fysiska videomedier i praktiken är på utdöende, och de digitala kanaler som finns oftast bara har en liten bråkdel av de titlar som en välutrustad videobutik (för att inte tala om en DVD-butik på nätet), vad händer med mångfalden i utbudet? Traditionellt är ju en av bibliotekens uppgifter att kunna erbjuda även äldre och smalare titlar, men hur blir detta möjligt när både musik och film snart överhuvudtaget inte går att köpa in i fysiska kopior? Tjänster som BTJ:s Viddla är förstås lovande, men i skrivande stund har de totalt 358 filmer i sitt utbud. Och nästa medium som kommer att gå igenom den utveckligen är ljudboken, där vi redan ser förlag släppa böcker exklusivt till streamingtjänster som Storytel, något som inte lär minska i takt med att streamingtjänsterna fortsätter vara den del av bokbranschen som ökar. Hur får biblioteken tillgång till dem? Se där en praktisk digitaliseringsfråga som lär kräva mer än 25 miljoner att lösa.

Slutligen, en hjälte: Hans Alfredson som Biblioteksman Malte Lindeman.

Annonser

Digitala bok- och biblioteknyheter, v12: Bibliotekarier är drakar

Digitala böcker:

Förra veckans omskrivna ”nyhet” om e-boksutvecklingen i Storbritannien har fått flera uppföljningar:

  • The Digital Reader påpekar att informationen i Guardianartikeln är baserad på en enkät, inte på faktiska försäljningssiffror, och dessutom är ganska vag.
  • The Guardian tittar på hur den fysiska bokförsäljningen förändras i olika länder, och tittar också lite mer på trenderna bakom olika formats utveckling och hur den skiljer sig åt mellan genrer.

People are more than willing to sit down for five hours and watch six episodes of The Walking Dead. We are in a digital arena fighting for that same customer as Netflix or Facebook. For all of us the fight really is around attention and our ability to bring it back to reading.
– Michael Tamblyn, vd Kobo

Annat intressant:

The committee said that digital literacy -the skills and knowledge to critically understand the internet – is vital for children to navigate the online world and should sit alongside reading, writing and mathematics “as the fourth pillar of a child’s education”.

. . . .

“It is no longer sufficient to teach digital skills in specialist computer science classes to only some pupils,” the report said. “We recommend that digital literacy sit alongside reading, writing and mathematics as the fourth pillar of a child’s education; and that no child should leave school without a well-rounded understanding of the digital world.”

Detsamma kunde gälla för vuxna, men det är kanske för sent?

Biblioteksnyheter:

  • Men kom ihåg: Bibliotekarier är drakar.

Digitala bok- och biblioteknyheter, v11: Tack och lov att barn inte läser

En vecka som kostat oss både Torgny Lindgren och Chuck Berry får allt lov att leverera lite goda nyheter också, kan man tycka? Vi ska se vad som sagts:

Digitala böcker:

En av de mest omskrivna sakerna har varit att debatten om huruvida barn läser digitalt har flammat upp igen efter att The Guardian skrivit en artikel om det: Ebook sales continue to fall as younger generations drive appetite for print. På något vis verkar detta, att den generation som växt upp med antagandet att allt de vill ha finns i deras telefon eller iPad nu verkar läsa allt utom just böcker där, lyftas fram som en positiv nyhet. Som om vi snart kommer att återkomma till ett normalläge där det hemska digitala försvinner och alla läser på papper. Om vi bara blundar och önskar riktigt hårt blir det säkert 1993 igen!

Jag raljerar, förlåt. Visst, om ungdomar i allt högre grad väljer att läsa pappersböcker och faktiskt läser mer också, i stället för att boken (oavsett medium) förlorar mark totalt, är det en god nyhet. Men det är värt att tänka på ett par saker här:

  • Undersökningen från 2013 (varför tas den upp nu igen i anslutning till en diskussion om försäljningssiffror, som om det var fastlagt att de är relaterade?) säger att 62% av brittiska 16-24-åringar föredrog att läsa på papper. (Tio år tidigare var det 100%, men men.) Detta är inte ett demokratiskt val där de 38% viker sig för majoritetsviljan och fogar sig i att läsa på papper även om de inte vill. Vad gör de i stället?
  • Att endast 4% av barnboksförsäljningen är digital är inte så konstigt. Barn köper inte böcker, punkt; vuxna köper böcker åt barn. I brist på en bra digital barnbokslösning, och med tanke på hur bra presenter böcker är, är det inte konstigt att de hellre köper tryckta böcker.
  • Om man faktiskt ville uppmuntra barn (och ungdomar) att läsa digitalt skulle man ta fram affärs- och applösningar för detta som gjorde det möjligt för dem att själva välja och botanisera. Se t ex Stockholms/Malmös/Katrineholms biblioteks satsning Bibblix. Var är den kommersiella motsvarigheten? Det låter väl roligare än att hoppas på att barn läser böcker under uppväxten och kanske blir kunder när de får hantera barnbidraget själva?
  • De goda nyheterna är att det finns, om man är intresserad, nyare undersökningar som pekar på motsatta trender också. Se t ex Pews undersökning av amerikaners läsvanor från 2016. Det finns också undersökningar som pekar på att digitalt läsande framför allt uppmuntrar traditionellt lässvaga elever och pojkar att läsa mer.

Puh. Slut på ranten. Vad mer har hänt under veckan?

Biblioteksnyheter:

Så, nu börjar en vecka till.

Digitala bok- och biblioteknyheter, v9: Tillgänglighetens tillgänglighet

E-böcker och ljudböcker

En av veckans intressanta nyheter var att Storytel fortsätter sin offensiva satsning genom att köpa Danmarks fjärde största förlag, People’s Press. Precis som när de köpte Norstedts verkar en huvudmålsättning vara att få mer material till Storytels abonnemangstjänst.

Fra Storytels side ser man et potentiale i netop de bøger og forfattere, der udgives fra People’s Press. Det siger Morten Strunge, der er direktør i Storytel i en pressemeddelelse.

– People’s Press huser mange spændende forfattere, som jeg tror, vi kan udvikle endnu mere ved at bringe dem endnu tættere på læseren gennem den distributionsmaskine, vi har i form af Storytel og Mofibo, siger han.

Norstedts har också sett en ökande digital försäljning sedan ägarbytet, även om man kanske ska akta sig för att dra en helt rak linje från orsak till verkan där; även Bonniers har ju starkt ökat sin digitala försäljning, och båda lyfter fram digitaliseringen av sin backlist som en viktig del i det.

Relaterat till detta:

Annat intressant:

Bibliotek