Tagg: ljudböcker

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotekets framtid är digital – hurdå?

Dags att komma igång med detta igen efter sommaren, tycker jag.

Den senaste tiden har innehållit en hel del intressanta nyheter om bibliotek:

  • KB har släppt nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport: Biblioteken – Femte statsmakten.  I samband tilldelade också regeringen 25 miljoner till biblioteken för digitalt kompetenslyft, och 250 miljoner årligen till att förstärka biblioteken överhuvudtaget. Specifikt ska pengarna för det digitala kompetenslyftet gå till KB för att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Detta är, åtminstone potentiellt, musik för mångas öron. Bibliotekens roll utvecklas med digitaliseringen av samhället, och det krävs både kompetensutveckling inom biblioteken och utveckling av våra tjänster för att matcha det. Om vi inte kan hjälpa människor överbrygga digitala klyftor, vem ska göra det då? Om vi inte kan tillhandahålla pålitlig information och pålitliga informationssystem, vem ska göra det då? Det kan inte börja och sluta med tillgängliga datorer och e-böcker för dem som redan vet hur man gör. Biblioteken är en folkbildningsinstitution vars hela grundsyfte är att göra information tillgänglig för allmänheten; det ansvaret sträcker sig inte bara till fysiska böcker och tidningar. Men det räcker heller inte att prata om det och tillsätta utredningar i det oändliga, det måste till praktiskt utvecklingsarbete, det måste till digitala infrastrukturer och verktyg som hjälper oss göra det.
    Läs även:
    Pressrelease av KB
    Biblioteksbladet
    Föreningen BiS
    Kulturnytt: Bibliotekens framtid är digital
    Erik Fichtelius: Den femte statsmakten viktigare än någonsin
    Brit Stakston: Biblioteken en outnyttjad resurs för demokratiutveckling i en digital samtid

    Biblioteken som den infrastruktur för demokrati man redan är måste kliva fram och säkerställa att digitaliseringen utvecklar och inte sänker demokratin. Åtminstone ge medborgare rimliga förutsättningar att hantera nätets alla möjligheter såväl som utmaningar. Att vara mer aktiva medieborgare och inte passiva medborgare inför den utveckling som sker. Biblioteken har haft en så stor roll i att öka den akademiska litteraciteten genom att ge verktyg och hjälp för att läsa och skriva vetenskaplig text och att kunna söka och tolka information. Den digitala litteraciteten är idag lika viktig för ett samhälles demokratiska utveckling som den akademiska för forskningsvärldens tillväxt.

  • Apropå det, ni har väl läst Anna Lindqvists gästbloggar i Svensk Bokhandel om att arbeta med digitala böcker som bibliotekarie? Strömmande ljudböcker ökar på bibliotekenInte så lätt som man kan tro att låna en e-bok15 000 e-bokstitlar i vår katalog, hur ska man hitta rätt? Det är tre viktiga punkter där mycket kan göras för att förbättra bibliotekens digitala tjänster. Jag har tidigare skrivit om vikten att Axiell Media/Elib förser biblioteken med bättre information om de böcker vi tar in och förlagen de kommer ifrån, både för att minska risken för bedrägerier och för att ge oss bättre verktyg för att göra urval och presentation av böcker. Det är det frustrerande med att vi har flera olika system för bokinformation i Sverige idag: informationen finns där, men utspridd och otillgänglig. Vem ska ansvara för att länka ihop den?
  • I veckan blev också officiellt att Axiell Media/Elib till bokmässan lanserar en ny app för deras ljudböcker. Detta är mycket efterlängtat, eftersom den gamla appen hade en hel del brister som inte åtgärdats under ganska lång tid. En Axiellapp har ju potentiellt också möjligheten att lösa mycket av krånglet med DRM och liknande för e-böcker (vilket dock inte kommer att stödjas i den här versionen). Samtidigt är jag lite fundersam inför en app som i praktiken gör att låntagarna aldrig behöver besöka vare sig bibliotekets lokal eller hemsida. En ljudboksapp som i praktiken blir helt fristående, ett Storytel där biblioteken står för räkningen men inte har någon möjlighet att agera som just bibliotek, kan på sikt utgöra problem för både bibliotek och förlag. Så det blir spännande att se hur Axiell löst den frågan och hur appen fortsätter utvecklas i framtiden. Recension kommer så fort appen är live.
  • Peter Alsbjer lyfter ett brittiskt förslag om en gemensam digital biblioteksplattform. Liknande tankar har ju lyfts även här och öppnar intressanta möjligheter, men som jag skrivit tidigare är det inte en självklarhet att en gemensam plattform automatiskt är ett enkelt svar. I USA och Storbritannien har de lite annorlunda förutsättningar i att de behöver en plattform för att samla ett antal olika leverantörer, medan vi i Sverige i praktiken bara har en leverantör. Det digitala biblioteket är så mycket mer än bara digitala medier; om en gemensam digital plattform ska göra samma jobb som alla biblioteks digitala kanaler idag, från Kiruna till Ystad, blir det mycket jobb att göra, och frågan är vad man skulle vinna på det.
  • Norsk läsövning: Ørjan Persen skriver i Mer enn bare e-bøker en mycket bra sammanfattning av var e-boksläsandet står 2017, både i försäljning och på bibliotek, och passar på att göra upp med en del envetna myter också. Läs!
  • Sista länken har inte så mycket med just böcker att göra, men däremot potentiellt desto mer med bibliotek. Netflix, Streaming Video and the Slow Death of the Classic Film. Läs även Hynek Pallas kommentar på Twitter. I takt med att fysiska videomedier i praktiken är på utdöende, och de digitala kanaler som finns oftast bara har en liten bråkdel av de titlar som en välutrustad videobutik (för att inte tala om en DVD-butik på nätet), vad händer med mångfalden i utbudet? Traditionellt är ju en av bibliotekens uppgifter att kunna erbjuda även äldre och smalare titlar, men hur blir detta möjligt när både musik och film snart överhuvudtaget inte går att köpa in i fysiska kopior? Tjänster som BTJ:s Viddla är förstås lovande, men i skrivande stund har de totalt 358 filmer i sitt utbud. Och nästa medium som kommer att gå igenom den utveckligen är ljudboken, där vi redan ser förlag släppa böcker exklusivt till streamingtjänster som Storytel, något som inte lär minska i takt med att streamingtjänsterna fortsätter vara den del av bokbranschen som ökar. Hur får biblioteken tillgång till dem? Se där en praktisk digitaliseringsfråga som lär kräva mer än 25 miljoner att lösa.

Slutligen, en hjälte: Hans Alfredson som Biblioteksman Malte Lindeman.

Annonser

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Därför fortsatt fyrdubbel moms på digitala böcker

Den här veckan återvänder vi till två gamla favoritämnen som aldrig lyckas få en lösning: Varför vi betalar 6% moms på en pappersbok men 25% på exakt samma bok digitalt, och hur biblioteken ska betala för  digitala böcker. Som en som jobbat med detta på båda sidor i snart nio år kanske jag låter lite luttrad, men vi dyker raskt ner i det och ser om vi kan hitta några viktiga saker att lyfta fram.

Digitala böcker

Veckans största, och tristaste, nyhet är att EU lyckades misslyckas med att införa enhetlig moms för böcker, oavsett format. Resultatet blir att vi får fortsätta dras med mångdubbel moms på e-böcker, ljudböcker, och abonnemangstjänster som Storytel och Bookbeat, trots att syftet med bokmomsen är att uppmuntra läsning och inte nedhuggande av träd, trots att politiker sjunger digitaliseringens lov när det inte kostar dem något, trots att vi debatterat detta i tio långa år.

Varför blev det så här, efter att alla varit rörande överens om att det måste ändras? Den tjeckiske finansministern sade nej, och beslut måste vara enhälliga. Hans officiella motivering var att han ville ha en mer ”holistisk” lagstiftning som även innefattade alla andra digitala tjänster, vilket man kan tycka missar poängen lite med just en bokmoms. Kommissionären Pierre Moscovici verkar inte heller övertygad om att det inte bara är politiskt rävspel:

Moscovici said that it seems that some countries block some proposals – like those blocked today – with meaningless excuses only to gain other advantages.

Så nu får vi vänta minst ett halvår till innan det kan komma upp till diskussion på nytt. Kom igen, Tjeckien. Ni kan få tillbaka Silverbibeln, vi har ju redan digitaliserat den.

Läs mer i: Boktugg, Medievärlden, Förläggareföreningen. Dagen innan beslutet publicerade Kristina Ahlinder en debattartikel i DN som ger en bra bakgrund till varför detta är viktigt: Dags för samma bokmoms oavsett format.

Nå vidare då?

Vissa undersökningar pekar på att barn- och ungdomar föredrar att läsa böcker på papper. Stämmer det eller ställer man frågorna på fel sätt?

– Jag tycker att frågan är ganska irrelevant. Dels eftersom den är ställd från dagens vuxnas perspektiv, med papyrus-hatten på. Dels eftersom utbudet och enkel tillgång till främst illustrerade barnböcker i digital form fortfarande idag är ytterst begränsad. Jämförelsen blir skev. Dessutom utesluter ju inte det ena det andra, och det finns tillfällen då pappersböcker är roligare att använda liksom vice versa. Det kan tex vara svårt att släpa med sig tusentals barnböcker på flygresan i pappersform, men det löser ju paddan geschwint.

– Min erfarenhet är att det finns alltifrån barn som har knäckt läskoden tack vare t ex Kidsreads boktjänst, till barn som tycker att det känns jättejobbigt att läsa digitalt. Men den viktiga frågan är, ska vi låta barnens skärmtid upptas till 100 procent av underhållning som inte inkluderar barnboksläsning?

Bibliotek

Det verkar, på gott och ont, som om vi är på väg in i en ny stor debatt om villkoren runt e-böcker på biblioteken, bara tre år efter att modellen gjordes om från grunden. Det är förstås positivt att vi som bibliotek ställer krav på leverantörer, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den förra debatten i princip lamslog den digitala bokbranschen för både förlag, bibliotek och återförsäljare i tre års tid, ungefär som den gör just nu i Danmark. Bättre lösningar behövs, men de kan inte tas fram utan tydliga krav och samarbete. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

  • Svensk Bokhandel: E-böcker på bibliotek: Få nya titlar finns att lånaMissnöje med utbudet; Vill ha ett ramavtal. Alla tre artiklarna tar upp viktiga frågor: att bibliotek väljer in ganska få topplistetitlar pga höga priser, att många böcker fortfarande inte finns digitalt, och huruvida biblioteken bör ha central upphandling av e-böcker. Samtidigt är det värt att påpeka ett par saker:
    • Den nuvarande prislösningen, där nyare böcker är dyrare än äldre (något som varit standard för pappersböcker i generationer) var ett krav från både bibliotek och förlag för fyra år sedan. En mer enhetlig prisstrategi förlagen sinsemellan skulle underlätta bibliotekens arbete mycket, liksom även bättre urvals- och budgetverktyg från Axiell Medias sida, men det är svårt att se hur man kommer runt en flexibel prissättning – det som gjorde den gamla modellen helt ohållbar var ju delvis att det inte fungerar med ett enhetligt pris för både gamla Strindbergnoveller och nya Läckberg.
    • Angående det låga utbudet: Det stämmer att en förhållandevis liten del av det svenska litteraturarvet digitaliserats, speciellt jämfört med det enorma engelskspråkiga. Samtidigt har det genomsnittliga svenska biblioteket idag tillgång till en mångdubbelt större del av det som har digitaliserats än sina US/UK-kollegor, och till skillnad från i t ex Storbritannien (eller Sverige för fyra år sedan) finns nästan alla topplistetitlar tillgängliga för bibliotek om de vill ta in dem. Och att digitalisera gamla böcker kostar pengar det med. Läs mer om olika biblioteksmodeller för digitala böcker världen över här.
    • Den nuvarande lösningen är absolut inte perfekt, och behöver fortsätta utvecklas. Men om vi ska ställa krav måste de vara tydliga – vi måste veta vad vi vill ha i stället. Som Sölve Dahlgrens räkneexempel häromveckan visade är det inte så enkelt. Svenska bibliotek har i tre år haft möjlighet att köpa in böckerna enligt ”amerikansk” stycklicensmodell – betala i förskott, och låna ut böckerna en och en – och har enhälligt tackat nej till det. Samtidigt håller amerikanska bibliotek på att pröva den svenska modellen. Vad vill vi ha, egentligen? Jag skrev mer om det här.
  • Axiell Media: Brombergs testar att slopa karensen. Brombergs förlag testar att sätta lägre priser på sina e-böcker redan från början, vilket är ett kul initiativ. (Man kan tycka vad man vill om Axiell Media använder ordet ”karens” – som tidigare användes om det totala förbudet för bibliotek att ta in nyare titlar – för att beskriva den flexibla prismodell de själva drev igenom, men…) Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att det ofta är förlag vars digitala satsningar varit mer lågmälda som sätter standarden, medan de som satsar på att skapa en digital affär och är beroende av den förväntas anpassa sig till detta. Vad säger ni, Bonnier? Kom med ett bud.

  • Morgon i P4 Örebro: Peter Alsbjer talar om framtidens bibliotek. Många intressanta poänger. Ett bibliotek för en digital ålder handlar om så mycket mer än att bara byta ut pappersböcker mot EPUB-filer. Som Peter påpekar behövs ett nytt tänkesätt både hos bibliotekarier och bibliotekens huvudmän, en ny bild av hur ett bibliotek arbetar.
  • The Digital Reader: UK Library Readers Get Free Access To Harry Potter eBooks. Första Harry Potter-boken fyller 20 (ja, du är gammal) och JK Rowlings pottermore.com firar det med att låna ut boken gratis i två veckor. I Sverige har förlaget fortfarande inte fått loss de digitala rättigheterna till bibliotek alls…

Som alltid: Man kan tycka att det digitala borde vara enkelt. Tyvärr räcker det inte att bara vilja, men kommer man på en smart lösning kan det plötsligt gå väldigt fort.

Image result for buffy librum incendere gif

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Bibliotek går under jorden

Av olika skäl blev det ingen uppdatering förra veckan, så den här analysen av intressanta nyheter täcker hela två veckor! I vanlig ordning börjar vi med bokbranschen i stort och går vidare till biblioteken längre ner. Den här veckan bl a: ökande digital försäljning i Sverige, New Yorks tunnelbana blir bibliotek, nya affärsmodeller för digitala böcker på bibliotek, och är det äntligen slut på den fyrdubbla momsen på e-böcker?

Digitala böcker

En av veckans stora glädjande nyheter är att vi kommer allt närmare ett slut på den fyrdubbla skatten på digitala böcker i och med att EU-parlamentet röstar för att låta medlemsstaterna sätta bokmoms på digitala böcker. Äntligen! Svenska regeringen har ju lovat att införa enhetlig bokmoms så fort EU tillåter det, så… över till er, Rosenbad.

Annars är det ju också den tiden på året då försäljningssiffror presenteras. Ett urval intressanta:

  • Boktugg: Bonnierförlagen: Digitala försäljningen ökade 69% jan-maj 2017 …jämfört med samma period 2016, ska väl sägas. Men detta är alltså en fjärdedel av Bonnierförlagens totala omsättning som nu är digital. ”Vi ser att prenumerationsmodeller vinner marknadsandelar, och samtliga aktörer som erbjuder prenumerationsmodeller växer kraftigt.” Återigen ser vi alltså: De som faktiskt försöker sälja digitala böcker tjänar på det.
  • Publishing Perspectives: Third Year of Strong US Audiobook Sales Var fjärde amerikan lyssnade på en ljudbok i fjol. Och intressant är också hur de gör det: På mobiltelefoner, förstås, men inte som skval i bakgrunden medan man gör annat, utan fokuserat. Boklyssning är bokläsning. Artikeln innehåller också mycket annan intressant data runt lyssnar- och köpvanor.
  • Booknet Canada: Digital Revenue Up in 2016, Ebook Sales Down Återigen är det ljudböckerna som drar.
  • I Norge föredrar man tydligen att inte räkna ljudböckerna: Leserne foretrekker papirbøker. Artikeln illustreras naturligtvis med en tio år gammal läsplatta, eftersom nordiska förlag fortfarande väntar på att det ska bli 2007 i stället för att sälja i de digitala kanaler som folk har idag. Eller som man också kan uttrycka det:

Andra intressanta nyheter:

Bibliotek

Jag tänker ofta att bibliotekarien behövs som en sorts cyberheroisk slussvakt idag när överflödet av information och berättelser är likt en ständigt dånande tinnitus. Det är först när information sätts i ett sammanhang och börjar diskuteras kunskap skapas. När vi går från att lära oss abc till tomtar och troll. När någon visar oss kopplingen mellan berättelserna om Narnia och Bibeln. När vi kan koppla nazism och rasism till Pelle Svanslös och förstå begreppet nyckelroman. Biblioteket och skolan behövs kanske mer än någonsin. Inte alla vuxna kan hantera flödet, men vi har en unik möjlighet att fostra nya vuxna som kan.

Digitala bok- och biblioteknyheter, v20: Det digitala är inte häxeri. Eller…?

I vanlig ordning kör vi bokbranschen i stort och biblioteken nedan. Den här veckan vankas bl a ägarbyten, överraskande siffror om volontärledda bibliotek, och huruvida bibliotakerier faktiskt är häxor.

Digitala böcker

Två av veckans intressanta nyheter rörde ägarbyten: Akademibokhandeln köptes av industrigruppen Volati, och min tidigare arbetsgivare Axiell Media (fd Elib) är numera helägt av Axiell AB sedan förlagen sålt sin ägarandel. Ett par tankar om detta:

Att Akademibokhandeln, och därmed också deras båda konkurrerande (!) internetbokhandlar akademibokhandeln.se och Bokus, får en ny ägare som säger sig se det som en långsiktig satsning är välkommet, men de möter utmaningar; Läs t ex Boktugg, Sju farliga utmanare till Akademibokhandeln. Vi ser en trend just nu (jag har skrivit om det tidigare) där digitaliseringen av bokhandeln inte bara gäller försäljning av digitala böcker, eller fysiska böcker via digitala kanaler, utan även hur de fysiska bokhandlarna drivs. När Adlibris och Amazon öppnar fysiska bokhandlar (mer om det nedan) och internetbokhandlarna i hög grad går mot abonnemangslösningar, har gamla ärevördiga Akademibokhandeln press på sig att hitta en plats i den nya marknaden.

Vad det innebär att förlagen säljer sina andelar i Axiell Media (fd Elib) är svårt att säga på rak arm; förlagen har sedan två år varit minoritetsägare, och det fanns skäl till att de sålde majoriteten till att börja med. Det behöver alltså inte innebära någon förändring alls. Samtidigt håller branschen på att förändras. Syftet med Elib när det grundades var ju att vara en neutral part för hela svenska bokbranschen, så att varje förlag inte skulle behöva bygga en egen lösning. Nu ser vi dock allt fler tecken på att det är just det de gör, med stora egna satsningar från både Norstedts/Storytel och Bonniers/Bookbeat/Adlibris. Axiell Media har alltid behövt stå med en fot i kunskap om förlagsbranschen och en i det tekniska; nu försvinner förlagens direkta insyn och input ur styrelsen, vilket ställer ännu större krav på företaget att fortsätta göra det relevant för förlagen att anlita dem – därav t ex nya satsningar som denna. Och i takt med att förlag gör egna satsningar lyfts också frågan hur vi, som bibliotek, får tillgång till böcker som är exklusiva i t ex Storytel?

Bibliotek

  • Shiny Shiny: Are Digital Libraries The Future For Children’s Reading? Tjänsten Library Of Miss Gadish är en amerikansk satsning inte olik svenska Bibblix, som satsar på att skapa ett virtuellt bibliotek som uppmuntrar till läsning.
  • No Shelf Required: Digital Public Library Of America Launching Ebook Pilot. Amerikanska bibliotek möter lite annorlunda utmaningar vad gäller e-böcker än vad de svenska gör, men det här är ändå en satsning som man bör följa med stort intresse.
  • P4 Stockholm: Stor ökning av lån på Stockholms Stadsbibliotek. De digitala lånen ökar mest, men de fysiska lånen ökar också. Detta är tydligen förvånande för journalister som tror att målet med digitala böcker är att få folk att sluta läsa tryckta böcker.
  • Nationell Biblioteksstrategi fortsätter presentera tankar från intressenter inför den nya biblioteksstrategin: Den här veckan är det BTJ som får yttra sig om hur de ser framtidens biblioteksbehov.
  • Private Eye skriver om volontärledda bibliotek, och att resultatet verkar bli det rakt motsatta vad som var tänkt: färre besökare, men samma kostnader. Både i Storbritannien och i USA sprids idén om bibliotek kan drivas av volontärer; hur svårt är det egentligen att låta obetald personal peka ut var senaste Camilla Läckberg står? Samma argument kommer säkert hit, och då är det nyttigt att veta att svaret på ”Men det fungerar ju i Storbritannien” är ”Det fungerar inte i Storbritannien.” (Se även vad jag skrev om det här.)

Det är mycket med det digitala, men det går att förstå. Det är ju trots allt inte häxeri vi sysslar med på biblioteken. Eller…?

Digitala bok- och biblioteknyheter, v19: En ”riktig bok” är en bok som blir läst

Den här veckan konstaterar vi bl a att medan förlagen fortsätter fira att de inte klarar av att sälja böcker i nya mediekanaler minskar läskunnigheten och böcker anses irrelevanta i ungas medieplanering. Men biblioteket ger sig inte för det, även om vi måste ta till Alexander Bard.

Digitala böcker

…OK, det ovanstående var kanske lite raljerande, men:

40% of S2 pupils said they read ”very often” using an electronic device such as mobile phone, tablet or e-reader, but only 22% said they regularly read fiction books and 14% said they frequently read non-fiction books.

Med andra ord: Nästa generation läser väldigt mycket digitalt – men inte böcker. Det viktigaste vi har för att skapa läskunnighet och läsförståelse stängs ute från de kanaler där läsning sker, och detta hyllas som en framgång för ”riktiga” böcker. Lite tangentiellt till det…

Bibliotek

Digitala bok- och biblioteknyheter v18: Hur vill biblioteken låna ut e-böcker?

Den här veckan vänder vi lite på det vanliga upplägget och tar biblioteksfrågorna först. Som tidigare mångårig anställd på Axiell Media (alias Elib) och nuvarande biblioteksmedarbetare med e-boksansvar har det sagts en del saker den här veckan som jag vill kommentera.

Bibliotek

I Biblioteksbladet skrevs i onsdags en mycket läsvärd, men också tänkvärd, artikel: E-boken kryssar i motvind. Om den ökade utlåningen faktiskt kan betecknas som ”motvind” kan förstås diskuteras, men den viktiga poängen är detta: Hur, under vilka villkor, ska biblioteken kunna låna ut digitala böcker? (Allt som står nedan gäller också digitala ljudböcker, vilket är en tjänst som kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att CD-boken dör.)

Hela 69 procent av landets bibliotek tycker att tillgången till e-böcker är otillfredsställande och så många som 86 procent vill se ett bibliotekskonsortium som säkrar försörjningen. En av bibliotekarierna sammanfattar vad som verkar vara en utbredd upplevelse:

– Vi kan inte bestämma vad vi vill köpa, vilken litteratur vi vill främja och erbjuda låntagare. Det känns fruktansvärt att vara beroende av säljaren.

Att sätta upp ett bibliotekskonsortium som arbetar med digitalboksförsörjningen är en strålande idé. Som jag skrev i Länsnytt nyligen behöver biblioteken ta större ansvar för kravställningen på sina digitala tjänster, så att de faktiskt får de tjänster de behöver. Axiell Media behöver konkurrens om bra lösningar, det var till exempel till stor del uppstickaren Atingo som gjorde att det 2014 blev möjligt att ändra den tidigare fastprismodellen där alla böcker kostade lika mycket och biblioteken ofta var förbjudna att ta in de nyaste titlarna. (Läs gärna mer om den nuvarande modellen här.)

Men ett konsortium löser inte automatiskt problemen. Inget bibliotek (och inget förlag) är idag tvunget att använda Axiell Medias tjänster, eller att bara använda deras tjänster, och det står vem som helst fritt att sätta upp en konkurrent som skriver avtal med samma förlag. Men pengarna biblioteken betalar för digitala böcker går bara till en mycket liten del till Axiell Media, resten går till förlagen och i förlängningen till författarna. Det verkliga monopolet består det i det som mången supporterkör redan konstaterat: Det finns bara en Zlatan Ibrahimovic, likaså bara en Jan Guillou, en Camilla Läckberg och en Johannes Anyuru, och de kommer inte att spela för det lag som bjuder minst. Om förlagen vill ha 30 kr/lån för en ny bok genom Axiell Media, och kräver att de ska vara kopieringsskyddade och tidsbegränsade, kommer de inte nödvändigtvis att ge upp de kraven bara för att en ny agent dyker upp på marknaden.

Det stämmer, som artikeln skriver, att EU nyligen beslutade att bibliotek får köpa in digitala böcker på samma villkor som pappersböcker. Det är en spännande möjlighet, och jag undrar vilket bibliotek som blir det första att faktiskt prova det. Detta beslut kräver dock också, som jag skrev på Boktugg, att biblioteken behandlar dem som pappersböcker – att de bara kan lånas ut till en person åt gången, att de måste förvaras på bibliotekets egen server, och de måste fortfarande förses med kopieringsskydd och tidsbegränsning. Precis som läget är i många andra länder innebär det också att man måste betala för böckerna i förskott oavsett om de sedan faktiskt lånas eller ej, vilket ofta begränsar antalet tillgängliga titlar. I dagsläget har det genomsnittliga svenska biblioteket tillgång till mångdubbelt fler digitala titlar än sina amerikanska motsvarigheter (läs mer om biblioteksmodeller världen över här) och de behöver aldrig säga ”Tyvärr, den ljudboken är utlånad just nu, vill du ställa dig i kö?” En liknande lösning finns tillgänglig för alla bibliotek idag, och intresset från svenska bibliotek har varit minst sagt svalt.

Oavsett vem som håller i en framtida lösning – ett bibliotekskonsortium eller KB-initiativ som direkt konkurrent till Axiell Media, eller som samordnande kravställare gentemot dem, eller annat – och hur den ser ut, står ett par saker fast enligt mig:

  • Vi måste veta vad vi vill ha. Vi kan inte bara säga att den nuvarande lösningen suger och att det ”bara ska funka”, vi måste ställa genomtänkta krav på hur en ny lösning ska se ut och hur den ska vara hållbar.
  • Det måste lösas i samråd och kompromiss med förlagen och författarna; vi såg under 2011-2014 i Sverige, och vi ser nu i Danmark, vad som händer när bibliotek och förlag går i öppen konflikt runt detta: alla förlorar. Att e-boksomsättningen fortfarande sladdar i Sverige beror till stor del på att den tid och de resurser som kunde lagts på att bygga upp den i stället lades på en flera år lång konflikt.
  • Det måste ge biblioteken bättre verktyg för urval och kostnadskontroll. De verktyg som finns idag används ofta inte av biblioteken, och har inte förbättrats av Axiell Media på tre år (jag skrev mer om det här). Men precis som med pappersboksinköp kommer det alltid att kräva att man gör en avvägning; man kan inte kräva både full kontroll över vilka böcker man tar in och att allt ska gå automatiskt.
  • Det måste erbjuda bättre användarlösningar. Detta innebär både att hitta bättre lösningar för upphovsskydd än Adobe-ID, att anpassa sig till en konsumentmarknad som raskt vänjer sig vid abonnemangsmodeller, men också att de ska vara just bibliotekslösningar. Bibliotek har inte råd att ge upp kontrollen över sina digitala lösningar till externa leverantörer, mer än vi kan överlåta åt andra att konstruera och hantera det fysiska biblioteksutrymmet som i Systembolagets reklam.

Puh. Kommentarer välkomna!

Så, vad mer har hänt i biblioteksvärlden i veckan?

Digitala böcker

Förra veckans dumheter om att dålig e-boksförsäljning hos storförlagen beror på ”skärmtrötthet”, baserat på en förläggares magkänsla, fortsätter få mothugg samtidigt som fler och fler okunniga medier tar det som en sanning. Tyvärr fortsätter många tro att e-boken är ett hot mot läsandet som måste bekämpas, om inte annat så med önsketänkande.

Andra nyheter:

Och slutligen önskar jag min favoritförfattare Thomas Pynchon grattis på 80-årsdagen. Jag har skrivit om hans tre senaste romaner på dagensbok.com:

  • Bleeding Edge – den kanske bästa cyberpunkroman som skrivits om post-9/11-världen av en sjuttiplussare
  • Inherent Vice – sjuttitalsdeckare om informationssökning, också en lysande film
  • Against The Day – Tegelstenarnas tegelsten

Men egentligen är det kanske gamla The Crying Of Lot 49 som aldrig slutar vara relevant.

If they can get you asking the wrong questions, they don’t have to worry about answers.

Digitala bok- och biblioteknyheter, v17: Surt, sa förlagen om e-boksförsäljningen

Ännu en (lite oregelbunden) vecka läggs till handlingarna, så jag summerar och analyserar som vanligt vad som hänt med digitaliseringen av bokbranschen (först) och biblioteken (längre ner).

Digitala böcker

Veckans kanske mest omskrivna artikel stod The Guardian för med ”Screen Fatigue” Sees UK eBook Sales Plunge. Det är en artikel som inte bör avfärdas helt, det står mycket intressant där som är betydligt mer nyanserat än rubriken antyder och de smyger även in nyheten att digital försäljning från bokbranschen som helhet faktiskt ökar (siffrorna som presenteras i ingressen inkluderar enbart vissa förlag, enbart konsumentförsäljning, och ignorerar t ex de starkt ökande abonnemangstjänsterna). Men huvudpoängen både hos Guardian och andra som skrivit om ”nyheten”, att de stora förlagens minskande e-boksförsäljning skulle bero på att folk har tröttnat på digitala medier, är så dum så klockorna stannar. Påståendet är helt baserad på en (1) förläggares magkänsla och backas inte upp av någon fakta, så frågorna blir många: Minskar Facebookanvändandet? Minskar googlandet? Minskar Snapchat, Netflix, Spotify, etc etc? (Hint: nej.) Har papperstidningen gjort storstilad comeback? Om inte är folk knappast trötta på skärmarna, utan snarare har förlagen misslyckats med att ta föra ut böckerna i de apparater vi konsumerar all media i. Är detta något vi bör fira, som alla de som hyllar ”riktiga böckers” överlägsenhet verkar vilja göra?

Men pappersboksförsäljningen ökar, säger vän av ordning, det är väl bra om folk hellre läser där? Två poänger runt det: 1) Ja, pappersboksförsäljningen ökar, till stor del beroende av presentböcker och pysselböcker. En annan artikel i Guardian lyfter fram att bokförsäljningen i allt högre grad blir ett livsstilsval – du köper böcker för att de ser bra ut på hyllan och Instagram, inte nödvändigtvis för att läsa dem. Är detta en framtid bokbranschen vill ha? 2) Digital läskunnighet kommer inte att minska i betydelse. Det blir aldrig 1991 igen. Vi kommer att fortsätta konsumera nyheter och sociala medier och bilda vår världsbild utifrån det vi läser i telefonerna. Om böckerna – det ”seriösa”, sammanhangsskapande, förstående läsandet – inte anses höra hemma där utan blir det enda mediet som står utanför det digitala, vad innebär det för journalistiken? Vad innebär det för de så omtalade kampanjerna mot fejknyheter? Vad innebär det för läskunnigheten överhuvudtaget?

Boy this shit be a trip like Expedia
She won’t pick up a book but she’ll probably bust it open for social media (*)

Puh. Andra har skrivit om detta också:

I andra nyheter:

Det är människors tid, om de spelar ”Candy Crush”, tittar på Facebook eller kollar på en tv-serie på tunnelbanan. Det är den tiden som vi konkurrerar med, alltså tiden att underhållas.

Bibliotek

  • Biblioteksbladet: Ny rapport om utlån och besök. Myndigheten för kulturanalys presenterar Kulturen i siffror med trender för bl a biblioteksanvändning under 1995-2016. Även Peter Alsbjer skriver om detta. Här finns intressanta saker att ta till sig, men som Bibliotek i Samhälle påpekar är det minst sagt oturligt att en studie i medievanor fortfarande bara räknar fysiska boklån och helt bortser från e-medier.
  • Peter Alsbjer: Varje krona satsad på bibliotek ger 2-5 kronor tillbaka till samhället. Detta enligt en undersökning av Public Library News. Han länkar också till ett verktyg som låter dig själv räkna ut värdet av ditt biblioteksbesök. (Detta är förstås bara värdefullt i den mån de politiker som bestämmer över biblioteken har den sortens framförhållning.)