Tagg: prissättning

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Den svenska eboksmodellen sprider sig till USA

Den här veckan tar vi först några snabba nyheter från digitala bokvärlden innan vi kommer in på några lite matigare frågor om bibliotekens framtid, inklusive att allt fler amerikanska aktörer nu rör sig mot en kopia av den svenska modellen för utlåning av e-böcker på bibliotek. Varför det, om nu svenska bibliotek är så missnöjda med den? Är det bara att gräset är grönare på andra sidan? Det går jag igenom nedan!

Digitala böcker

  • The Digital Reader: Amazon is Beta-Testing the Label ”Digital Books”. Amazon har sålt e-böcker under varumärket ”Kindle” i tio år nu. Vad betyder det att de nu verkar frångå det namnet och i stället helt enkelt kallar böckerna ”digital books”? Gissningsvis har det något med ökningen för ljudböcker att göra. Amazon har större möjlighet än någon annan att sälja böcker i flera format samtidigt; varför ska du köpa e-boken, ljudboken och träboken som olika produkter? Vi får se vad Bezos kompisar hittar på.
  • Publishing Perspectives: Selling Ebooks In The Jet Stream. Medan mer traditionella aktörer sått och stampat har tyska Bookwire byggt upp stora distributionsnätverk i både tysk- och spanskspråkiga marknader. Här delar VD Jens Klingelhöfer med sig av erfarenheter och rekommendationer.
  • The Digital Reader: W3C to Hold eBook Publishing Summit. Jag har skrivit tidigare om vad det kan innebära att webbkonsortiet W3C köpt upp IDPF, som sätter standarden för e-boksformatet EPUB; det var inte helt okontroversiellt. I november får vi en första titt på vad de kan tänkas göra med det. Och apropå det…
  • Infogrid Pacific: What are the big changes in EPUB 3.1?  Nyaste releasen av EPUB-formatet satsar stort på skol- och utbildningsvärlden, där det fortfarande finns mycket att göra med det digitala.
  • Academic Book of the Future är ett tvåårigt projekt som sett på den akademiska litteraturens framtid. Nu finns slutrapporten tillgänglig här (PDF)It seems that the future is likely to be a mixed economy of print, e-versions of print, and networked enhanced monographs of greater or lesser complexity.
  • Boktugg: ”Böcker kan inte ha högre pris i fysisk bokhandel än i nätbokhandeln”. E-böcker och digitala ljudböcker är ju bara en del av bokbranschens digitalisering. Nu har vi haft nätbokhandlar i 20 år; Sölve Dahlgren går igenom vad det lett till och kommer att fortsätta leda till.
  • Boktugg: PAX-böckerna har blivit ljudvandring i Mariefred. Förra veckan skrev jag om hur Stockholms Stadsmuseum gjort en Fogelströmapp för stadsvandringar, men det går ju inte bara med klassiker. Det här är en kul variant. Få se om fler barnböcker hakar på?
  • Lifehacker: Standard eBooks Is A Gutenberg Project You’ll Actually Use.  Project Gutenberg har gjort copyrightfria böcker tillgängliga digitalt sedan 1971, men inte alltid i speciellt läsbara utgåvor. Standard Ebooks är ett nytt initiativ som snyggar upp lagligen gratis e-böcker och gör dem tillgängliga i format som faktiskt fungerar. Mer sånt här!

Bibliotek

  • Medan vi i Sverige alltså är på väg in i en ny debatt om hur digitala böcker ska lånas ut på bibliotek, som jag skrev förra veckan, efterlyser allt fler amerikanska aktörer något liknande den modell vi har idag. Se t ex Publishers Weekly: HarperCollins To Offer Multi-User E-book Access To Libraries, och Copyright And Technology: Hoopla Digital and HarperCollins Disrupt Library E-Lending. Att ett av USAs största förlag nu testar att erbjuda e-böcker till bibliotek under en modell som mer liknar den svenska (hur många samtidiga lån som helst, betala per utlån) än den typiska amerikanska (betala i förskott, kan bara läsas av en låntagare i taget) är minst sagt intressant. Jag har skrivit om detta förut. (Läs mer om e-boksmodeller för bibliotek världen över här.)
  • No Shelf Required: When ebooks are ”free” for two weeks. I förra veckan nämnde jag att första Harry Potter-boken är gratis som e-bok till amerikanska bibliotek i samband med 20-årsjubileet. NSR tar upp det problematiska i detta; att tidsbegränsade PR-satsningar av förlag inte är en ersättning för en mer hållbar e-boksmodell. Även de är tveksamma till att den nuvarande amerikanska modellen är hållbar.
  • I grund och botten finns ju två modeller för att låna ut e-böcker: Antingen betalar du i förskott för ett bestämt antal lån, eller i efterskott för det faktiska antalet lån. Båda modellerna har för- och nackdelar; den förra tvingar bibliotek att låtsas att den digitala boken kan bli ”utlånad” och ”utsliten” och ger ett mycket smalare utbud, medan den andra skapar oförutsägbarhet i kostnaderna och även kan upplevas som ett större hot mot den kommersiella marknaden. Som en av dem som suttit med i utvecklingen av den nuvarande svenska modellen kanske jag är part i målet, men jag tycker den är enklare att förbättra än den amerikanska ”Pretend It’s Print”-modellen; bättre verktyg för urval och kostnadskontroll för både bibliotek och förlag kan göra mycket för att avhjälpa problem i den svenska modellen, medan den amerikanska alltid kommer att innebära höga startkostnader och ett odigitalt sätt att göra böcker tillgängliga (”Tyvärr, e-boken är utlånad och det står 14 personer i kö…”). Om inte någon har ett förslag på en tredje modell som löser alla problemen utan nya nackdelar?
  • Veckans stora nyhet i svenska biblioteksvärlden har väl annars varit att Nacka Kommun nu låter all sin biblioteksverksamhet skötas av privata aktörer, i och med att systemleverantören Axiell tar över de bibliotek som inte redan drevs av Dieselverkstaden. Det här bör och lär debatteras från många olika sidor – se t ex kommentarer i Biblioteksbladet,  av Svensk Biblioteksförenings Calle Nathanson i SVT Nyheter, och av Aftonbladets Daniel Swedin. Den stora frågan är väl om ett privat företag dels kan leva upp till de krav som ställs på ett bibliotek utan att kommersialisera deras roll, och dels vad de faktiskt kan bidra med som inte kommunerna kan?  Axiell levererar redan en stor del av de digitala verktyg som bibliotek använder, men de har lite erfarenhet av att faktiskt driva bibliotek. Som en som själv varit med om att bli uppköpt av ett Axiellföretag tror jag det kommer att bli en viss företagskulturchock, som förhoppningsvis för alla inblandade inte blir alltför svår. Jag hoppas och tror också att de som faktiskt ska driva biblioteksverksamheten har lite bättre koll på vad ett bibliotek gör än ansvariga politiker verkar ha:

  • Biblioteksbladet: Regeringen vill utöka bibliotekssekretessen. Nu ska även de datorer och datatjänster biblioteken erbjuder omfattas, vilket borde ha varit en självklarhet hela tiden, men kommer att tvinga både lagstiftning och biblioteks rutiner och medarbetare att kunna hänga med snabbt. Har du själv koll på vad som sparas när låntagare använder bibliotekets datorer, eller hur olika gratistjänster vi kanske dagligen rekommenderar för låntagare behandlar de data de samlar in? Lars Ilshammar på KB är positiv, och har också en checklista som bibliotek bör ta sig en titt på. Relaterat: Arena erbjuder inloggning med Bank-ID (en privat tjänst, förstås, för någon offentligt driven motsvarighet finns inte).
  • Peter Alsbjer: Next Library 2017 Revisited. Bra sammanfattning av vad som sades på den internationella bibliotekskonferensen i Aarhus häromveckan.
  • Nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys presenteras 13 september.
  • Minerva: Digitaliseringen kan gjøre at bibliotekene blir fullstendig utkonkurrert. Ungdomar besöker norska bibliotek i allt mindre grad (en utveckling som går tvärsemot den amerikanska och brittiska), och Bjørn Kjetil Fredriksen på Stavanger Bibliotek menar att biblioteken måste vara beredda på en snabb digitalisering om de inte vill bli irrelevanta. Exakt hur snabb den kan vara kan ju förstås alltid diskuteras (se kommentar från Gyldendal Förlag nedan), men frågorna han tar upp är viktiga. Digitaliseringen av biblioteken handlar inte bara om en 1:1-övergång från läsning av tryckta böcker till att läsa exakt samma böcker på skärm; det rör allt vi gör, från hur våra låntagare söker information till hur vi hanterar låntagarinformation, från låntagarnas förväntningar på gratis WiFi till ett ifrågasättande av vad en bok ens behövs till när majoriteten av den information vi tar in inte längre kommer från tryckta medier. Digitala böcker är en viktig del av det, varken mer eller mindre.

Om inga väldigt stora saker händer under de kommande veckorna tror jag det blir paus på det här inslaget på bloggen under de närmaste veckorna. Man ska ju ha tid med semester också. Glad sommar på er om inte annat!

Annonser

Veckans digitala bok- och biblioteknyheter: Därför fortsatt fyrdubbel moms på digitala böcker

Den här veckan återvänder vi till två gamla favoritämnen som aldrig lyckas få en lösning: Varför vi betalar 6% moms på en pappersbok men 25% på exakt samma bok digitalt, och hur biblioteken ska betala för  digitala böcker. Som en som jobbat med detta på båda sidor i snart nio år kanske jag låter lite luttrad, men vi dyker raskt ner i det och ser om vi kan hitta några viktiga saker att lyfta fram.

Digitala böcker

Veckans största, och tristaste, nyhet är att EU lyckades misslyckas med att införa enhetlig moms för böcker, oavsett format. Resultatet blir att vi får fortsätta dras med mångdubbel moms på e-böcker, ljudböcker, och abonnemangstjänster som Storytel och Bookbeat, trots att syftet med bokmomsen är att uppmuntra läsning och inte nedhuggande av träd, trots att politiker sjunger digitaliseringens lov när det inte kostar dem något, trots att vi debatterat detta i tio långa år.

Varför blev det så här, efter att alla varit rörande överens om att det måste ändras? Den tjeckiske finansministern sade nej, och beslut måste vara enhälliga. Hans officiella motivering var att han ville ha en mer ”holistisk” lagstiftning som även innefattade alla andra digitala tjänster, vilket man kan tycka missar poängen lite med just en bokmoms. Kommissionären Pierre Moscovici verkar inte heller övertygad om att det inte bara är politiskt rävspel:

Moscovici said that it seems that some countries block some proposals – like those blocked today – with meaningless excuses only to gain other advantages.

Så nu får vi vänta minst ett halvår till innan det kan komma upp till diskussion på nytt. Kom igen, Tjeckien. Ni kan få tillbaka Silverbibeln, vi har ju redan digitaliserat den.

Läs mer i: Boktugg, Medievärlden, Förläggareföreningen. Dagen innan beslutet publicerade Kristina Ahlinder en debattartikel i DN som ger en bra bakgrund till varför detta är viktigt: Dags för samma bokmoms oavsett format.

Nå vidare då?

Vissa undersökningar pekar på att barn- och ungdomar föredrar att läsa böcker på papper. Stämmer det eller ställer man frågorna på fel sätt?

– Jag tycker att frågan är ganska irrelevant. Dels eftersom den är ställd från dagens vuxnas perspektiv, med papyrus-hatten på. Dels eftersom utbudet och enkel tillgång till främst illustrerade barnböcker i digital form fortfarande idag är ytterst begränsad. Jämförelsen blir skev. Dessutom utesluter ju inte det ena det andra, och det finns tillfällen då pappersböcker är roligare att använda liksom vice versa. Det kan tex vara svårt att släpa med sig tusentals barnböcker på flygresan i pappersform, men det löser ju paddan geschwint.

– Min erfarenhet är att det finns alltifrån barn som har knäckt läskoden tack vare t ex Kidsreads boktjänst, till barn som tycker att det känns jättejobbigt att läsa digitalt. Men den viktiga frågan är, ska vi låta barnens skärmtid upptas till 100 procent av underhållning som inte inkluderar barnboksläsning?

Bibliotek

Det verkar, på gott och ont, som om vi är på väg in i en ny stor debatt om villkoren runt e-böcker på biblioteken, bara tre år efter att modellen gjordes om från grunden. Det är förstås positivt att vi som bibliotek ställer krav på leverantörer, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den förra debatten i princip lamslog den digitala bokbranschen för både förlag, bibliotek och återförsäljare i tre års tid, ungefär som den gör just nu i Danmark. Bättre lösningar behövs, men de kan inte tas fram utan tydliga krav och samarbete. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

  • Svensk Bokhandel: E-böcker på bibliotek: Få nya titlar finns att lånaMissnöje med utbudet; Vill ha ett ramavtal. Alla tre artiklarna tar upp viktiga frågor: att bibliotek väljer in ganska få topplistetitlar pga höga priser, att många böcker fortfarande inte finns digitalt, och huruvida biblioteken bör ha central upphandling av e-böcker. Samtidigt är det värt att påpeka ett par saker:
    • Den nuvarande prislösningen, där nyare böcker är dyrare än äldre (något som varit standard för pappersböcker i generationer) var ett krav från både bibliotek och förlag för fyra år sedan. En mer enhetlig prisstrategi förlagen sinsemellan skulle underlätta bibliotekens arbete mycket, liksom även bättre urvals- och budgetverktyg från Axiell Medias sida, men det är svårt att se hur man kommer runt en flexibel prissättning – det som gjorde den gamla modellen helt ohållbar var ju delvis att det inte fungerar med ett enhetligt pris för både gamla Strindbergnoveller och nya Läckberg.
    • Angående det låga utbudet: Det stämmer att en förhållandevis liten del av det svenska litteraturarvet digitaliserats, speciellt jämfört med det enorma engelskspråkiga. Samtidigt har det genomsnittliga svenska biblioteket idag tillgång till en mångdubbelt större del av det som har digitaliserats än sina US/UK-kollegor, och till skillnad från i t ex Storbritannien (eller Sverige för fyra år sedan) finns nästan alla topplistetitlar tillgängliga för bibliotek om de vill ta in dem. Och att digitalisera gamla böcker kostar pengar det med. Läs mer om olika biblioteksmodeller för digitala böcker världen över här.
    • Den nuvarande lösningen är absolut inte perfekt, och behöver fortsätta utvecklas. Men om vi ska ställa krav måste de vara tydliga – vi måste veta vad vi vill ha i stället. Som Sölve Dahlgrens räkneexempel häromveckan visade är det inte så enkelt. Svenska bibliotek har i tre år haft möjlighet att köpa in böckerna enligt ”amerikansk” stycklicensmodell – betala i förskott, och låna ut böckerna en och en – och har enhälligt tackat nej till det. Samtidigt håller amerikanska bibliotek på att pröva den svenska modellen. Vad vill vi ha, egentligen? Jag skrev mer om det här.
  • Axiell Media: Brombergs testar att slopa karensen. Brombergs förlag testar att sätta lägre priser på sina e-böcker redan från början, vilket är ett kul initiativ. (Man kan tycka vad man vill om Axiell Media använder ordet ”karens” – som tidigare användes om det totala förbudet för bibliotek att ta in nyare titlar – för att beskriva den flexibla prismodell de själva drev igenom, men…) Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att det ofta är förlag vars digitala satsningar varit mer lågmälda som sätter standarden, medan de som satsar på att skapa en digital affär och är beroende av den förväntas anpassa sig till detta. Vad säger ni, Bonnier? Kom med ett bud.

  • Morgon i P4 Örebro: Peter Alsbjer talar om framtidens bibliotek. Många intressanta poänger. Ett bibliotek för en digital ålder handlar om så mycket mer än att bara byta ut pappersböcker mot EPUB-filer. Som Peter påpekar behövs ett nytt tänkesätt både hos bibliotekarier och bibliotekens huvudmän, en ny bild av hur ett bibliotek arbetar.
  • The Digital Reader: UK Library Readers Get Free Access To Harry Potter eBooks. Första Harry Potter-boken fyller 20 (ja, du är gammal) och JK Rowlings pottermore.com firar det med att låna ut boken gratis i två veckor. I Sverige har förlaget fortfarande inte fått loss de digitala rättigheterna till bibliotek alls…

Som alltid: Man kan tycka att det digitala borde vara enkelt. Tyvärr räcker det inte att bara vilja, men kommer man på en smart lösning kan det plötsligt gå väldigt fort.

Image result for buffy librum incendere gif

Digitala bok- och biblioteknyheter, v19: En ”riktig bok” är en bok som blir läst

Den här veckan konstaterar vi bl a att medan förlagen fortsätter fira att de inte klarar av att sälja böcker i nya mediekanaler minskar läskunnigheten och böcker anses irrelevanta i ungas medieplanering. Men biblioteket ger sig inte för det, även om vi måste ta till Alexander Bard.

Digitala böcker

…OK, det ovanstående var kanske lite raljerande, men:

40% of S2 pupils said they read ”very often” using an electronic device such as mobile phone, tablet or e-reader, but only 22% said they regularly read fiction books and 14% said they frequently read non-fiction books.

Med andra ord: Nästa generation läser väldigt mycket digitalt – men inte böcker. Det viktigaste vi har för att skapa läskunnighet och läsförståelse stängs ute från de kanaler där läsning sker, och detta hyllas som en framgång för ”riktiga” böcker. Lite tangentiellt till det…

Bibliotek

Minskar e-boksläsningen? Vill unga inte läsa digitalt?

Jag skriver på Axiell Medias blogg:

På Bok & Bibliotek i Göteborg i september höll undertecknad ett föredrag om vanliga missförstånd och missuppfattningar om digitala böcker.

Jag tänkte fortsätta med att gräva djupare i ett par nyheter från de senaste veckorna, som gett oss flera tvärsäkra rubriker om e-boksbranschen som visar sig vara mycket intressantare om man tittar på vad som faktiskt händer. Sammanfattningsvis är det vi ser inte en kamp mellan e-böcker och pappersböcker, utan mellan läsande och icke-läsande. Den vinner man inte genom att inskränka läsmöjligheterna. Gör e-boken tillgänglig, gör den läsvänlig, gör den köpvänlig, och var synlig där dina läsare är.

Kort sagt: Nej, det blir inte 1996 igen.