Digitala bok- och biblioteknyheter, v17: Surt, sa förlagen om e-boksförsäljningen

Ännu en (lite oregelbunden) vecka läggs till handlingarna, så jag summerar och analyserar som vanligt vad som hänt med digitaliseringen av bokbranschen (först) och biblioteken (längre ner).

Digitala böcker

Veckans kanske mest omskrivna artikel stod The Guardian för med ”Screen Fatigue” Sees UK eBook Sales Plunge. Det är en artikel som inte bör avfärdas helt, det står mycket intressant där som är betydligt mer nyanserat än rubriken antyder och de smyger även in nyheten att digital försäljning från bokbranschen som helhet faktiskt ökar (siffrorna som presenteras i ingressen inkluderar enbart vissa förlag, enbart konsumentförsäljning, och ignorerar t ex de starkt ökande abonnemangstjänsterna). Men huvudpoängen både hos Guardian och andra som skrivit om ”nyheten”, att de stora förlagens minskande e-boksförsäljning skulle bero på att folk har tröttnat på digitala medier, är så dum så klockorna stannar. Påståendet är helt baserad på en (1) förläggares magkänsla och backas inte upp av någon fakta, så frågorna blir många: Minskar Facebookanvändandet? Minskar googlandet? Minskar Snapchat, Netflix, Spotify, etc etc? (Hint: nej.) Har papperstidningen gjort storstilad comeback? Om inte är folk knappast trötta på skärmarna, utan snarare har förlagen misslyckats med att ta föra ut böckerna i de apparater vi konsumerar all media i. Är detta något vi bör fira, som alla de som hyllar ”riktiga böckers” överlägsenhet verkar vilja göra?

Men pappersboksförsäljningen ökar, säger vän av ordning, det är väl bra om folk hellre läser där? Två poänger runt det: 1) Ja, pappersboksförsäljningen ökar, till stor del beroende av presentböcker och pysselböcker. En annan artikel i Guardian lyfter fram att bokförsäljningen i allt högre grad blir ett livsstilsval – du köper böcker för att de ser bra ut på hyllan och Instagram, inte nödvändigtvis för att läsa dem. Är detta en framtid bokbranschen vill ha? 2) Digital läskunnighet kommer inte att minska i betydelse. Det blir aldrig 1991 igen. Vi kommer att fortsätta konsumera nyheter och sociala medier och bilda vår världsbild utifrån det vi läser i telefonerna. Om böckerna – det ”seriösa”, sammanhangsskapande, förstående läsandet – inte anses höra hemma där utan blir det enda mediet som står utanför det digitala, vad innebär det för journalistiken? Vad innebär det för de så omtalade kampanjerna mot fejknyheter? Vad innebär det för läskunnigheten överhuvudtaget?

Boy this shit be a trip like Expedia
She won’t pick up a book but she’ll probably bust it open for social media (*)

Puh. Andra har skrivit om detta också:

I andra nyheter:

Det är människors tid, om de spelar ”Candy Crush”, tittar på Facebook eller kollar på en tv-serie på tunnelbanan. Det är den tiden som vi konkurrerar med, alltså tiden att underhållas.

Bibliotek

  • Biblioteksbladet: Ny rapport om utlån och besök. Myndigheten för kulturanalys presenterar Kulturen i siffror med trender för bl a biblioteksanvändning under 1995-2016. Även Peter Alsbjer skriver om detta. Här finns intressanta saker att ta till sig, men som Bibliotek i Samhälle påpekar är det minst sagt oturligt att en studie i medievanor fortfarande bara räknar fysiska boklån och helt bortser från e-medier.
  • Peter Alsbjer: Varje krona satsad på bibliotek ger 2-5 kronor tillbaka till samhället. Detta enligt en undersökning av Public Library News. Han länkar också till ett verktyg som låter dig själv räkna ut värdet av ditt biblioteksbesök. (Detta är förstås bara värdefullt i den mån de politiker som bestämmer över biblioteken har den sortens framförhållning.)

Lämna en kommentar