Ännu en (lite oregelbunden) vecka läggs till handlingarna, så jag summerar och analyserar som vanligt vad som hänt med digitaliseringen av bokbranschen (först) och biblioteken (längre ner).
Digitala böcker
Veckans kanske mest omskrivna artikel stod The Guardian för med ”Screen Fatigue” Sees UK eBook Sales Plunge. Det är en artikel som inte bör avfärdas helt, det står mycket intressant där som är betydligt mer nyanserat än rubriken antyder och de smyger även in nyheten att digital försäljning från bokbranschen som helhet faktiskt ökar (siffrorna som presenteras i ingressen inkluderar enbart vissa förlag, enbart konsumentförsäljning, och ignorerar t ex de starkt ökande abonnemangstjänsterna). Men huvudpoängen både hos Guardian och andra som skrivit om ”nyheten”, att de stora förlagens minskande e-boksförsäljning skulle bero på att folk har tröttnat på digitala medier, är så dum så klockorna stannar. Påståendet är helt baserad på en (1) förläggares magkänsla och backas inte upp av någon fakta, så frågorna blir många: Minskar Facebookanvändandet? Minskar googlandet? Minskar Snapchat, Netflix, Spotify, etc etc? (Hint: nej.) Har papperstidningen gjort storstilad comeback? Om inte är folk knappast trötta på skärmarna, utan snarare har förlagen misslyckats med att ta föra ut böckerna i de apparater vi konsumerar all media i. Är detta något vi bör fira, som alla de som hyllar ”riktiga böckers” överlägsenhet verkar vilja göra?
Men pappersboksförsäljningen ökar, säger vän av ordning, det är väl bra om folk hellre läser där? Två poänger runt det: 1) Ja, pappersboksförsäljningen ökar, till stor del beroende av presentböcker och pysselböcker. En annan artikel i Guardian lyfter fram att bokförsäljningen i allt högre grad blir ett livsstilsval – du köper böcker för att de ser bra ut på hyllan och Instagram, inte nödvändigtvis för att läsa dem. Är detta en framtid bokbranschen vill ha? 2) Digital läskunnighet kommer inte att minska i betydelse. Det blir aldrig 1991 igen. Vi kommer att fortsätta konsumera nyheter och sociala medier och bilda vår världsbild utifrån det vi läser i telefonerna. Om böckerna – det ”seriösa”, sammanhangsskapande, förstående läsandet – inte anses höra hemma där utan blir det enda mediet som står utanför det digitala, vad innebär det för journalistiken? Vad innebär det för de så omtalade kampanjerna mot fejknyheter? Vad innebär det för läskunnigheten överhuvudtaget?
Boy this shit be a trip like Expedia
She won’t pick up a book but she’ll probably bust it open for social media (*)
Puh. Andra har skrivit om detta också:
- The Digital Reader: Damn The Facts, The ”Ebook Sales Are Down” Narrative Must Be Maintained At All Costs. Påpekar återigen att de storförlag som siffrorna bygger på långt ifrån utgör hela marknaden för e-böcker, som statistiken från Amazon också visar.
- Publishing Perspectives summerar reaktioner och analyser. Som Philip Jones påpekar: Att vänner av ”riktiga böcker” nu tror sig fira seger utifrån så bristfälliga underlag är farligt för branschen – ”what we don’t know might actually be hurting us.”
- Good EReader påpekar att e-boksförsäljningen under de första åren var uppblåst av att folk köpte på sig fler böcker än de hann läsa. Att den nu återvänder till en mer realistisk nivå innebär alltså inte nödvändigtvis att den fortsätter minska.
- Publishers Weekly: With Ebooks Down, Etailers Are Still Far From Out är inne på samma spår, och märker också att pocketbokförsäljningen fortsätter rasa och har tappat halva försäljningen sedan 2010.
- Jan Tissler: Niemand liest mehr E-Books! Liten tysk läsövning.
- Boktugg: Tryckta böcker är lyxvaror – eböcker är bruksvaror.
- Och The Guardian låter läsarna komma till tals: Publishers to Blame For Poor Ebook Sales
I andra nyheter:
- Svensk Bokhandel: Bookbeat vill sänka ersättningar. Precis som kollegorna på Adlibris vill sänka priserna på fysiska böcker vill alltså även abonnemangstjänsterna (som ju ökar starkt, trots den påstådda skärmtröttheten) ”marknadsanpassa” sina kostnader.
- Svensk Bokhandel: Bokfabriken ger ut ljudboksserier. Samma trend där som hos Amazon och Storytel alltså: hoppa över förlagssteget och ge ut specialanpassade böcker direkt för den digitala marknaden.
- Kulturnytt: Ljudboksboomen lockar flexibla författare, om just Storytels satsning på originalverk.
Det är människors tid, om de spelar ”Candy Crush”, tittar på Facebook eller kollar på en tv-serie på tunnelbanan. Det är den tiden som vi konkurrerar med, alltså tiden att underhållas.
- Även Sydsvenskan skriver om detta: Ljudböcker får en starkare ställning
- Svensk Bokhandel: Nextory tar in 30 miljoner
Bibliotek
- Biblioteksbladet: Ny rapport om utlån och besök. Myndigheten för kulturanalys presenterar Kulturen i siffror med trender för bl a biblioteksanvändning under 1995-2016. Även Peter Alsbjer skriver om detta. Här finns intressanta saker att ta till sig, men som Bibliotek i Samhälle påpekar är det minst sagt oturligt att en studie i medievanor fortfarande bara räknar fysiska boklån och helt bortser från e-medier.
- Peter Alsbjer: Varje krona satsad på bibliotek ger 2-5 kronor tillbaka till samhället. Detta enligt en undersökning av Public Library News. Han länkar också till ett verktyg som låter dig själv räkna ut värdet av ditt biblioteksbesök. (Detta är förstås bara värdefullt i den mån de politiker som bestämmer över biblioteken har den sortens framförhållning.)
- Hyperallergic: Watch The British Library Digitize One Of The World’s Largest Books
- Hyperallergic: The New York Public Library Has A Digital Time-Travel Service For Its Historical Maps. För bibliotekets digitala samlingar och tjänster består inte bara av böcker.
- The Scholarly Kitchen: The Ebook R/Evolution Is Not As Easy As It Seems lyfter fram några av de faktorer som komplicerar e-boksanvändning för bibliotek och universitet.
Boken år noll 