Digitala bok- och biblioteknyheter v18: Hur vill biblioteken låna ut e-böcker?

Den här veckan vänder vi lite på det vanliga upplägget och tar biblioteksfrågorna först. Som tidigare mångårig anställd på Axiell Media (alias Elib) och nuvarande biblioteksmedarbetare med e-boksansvar har det sagts en del saker den här veckan som jag vill kommentera.

Bibliotek

I Biblioteksbladet skrevs i onsdags en mycket läsvärd, men också tänkvärd, artikel: E-boken kryssar i motvind. Om den ökade utlåningen faktiskt kan betecknas som ”motvind” kan förstås diskuteras, men den viktiga poängen är detta: Hur, under vilka villkor, ska biblioteken kunna låna ut digitala böcker? (Allt som står nedan gäller också digitala ljudböcker, vilket är en tjänst som kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att CD-boken dör.)

Hela 69 procent av landets bibliotek tycker att tillgången till e-böcker är otillfredsställande och så många som 86 procent vill se ett bibliotekskonsortium som säkrar försörjningen. En av bibliotekarierna sammanfattar vad som verkar vara en utbredd upplevelse:

– Vi kan inte bestämma vad vi vill köpa, vilken litteratur vi vill främja och erbjuda låntagare. Det känns fruktansvärt att vara beroende av säljaren.

Att sätta upp ett bibliotekskonsortium som arbetar med digitalboksförsörjningen är en strålande idé. Som jag skrev i Länsnytt nyligen behöver biblioteken ta större ansvar för kravställningen på sina digitala tjänster, så att de faktiskt får de tjänster de behöver. Axiell Media behöver konkurrens om bra lösningar, det var till exempel till stor del uppstickaren Atingo som gjorde att det 2014 blev möjligt att ändra den tidigare fastprismodellen där alla böcker kostade lika mycket och biblioteken ofta var förbjudna att ta in de nyaste titlarna. (Läs gärna mer om den nuvarande modellen här.)

Men ett konsortium löser inte automatiskt problemen. Inget bibliotek (och inget förlag) är idag tvunget att använda Axiell Medias tjänster, eller att bara använda deras tjänster, och det står vem som helst fritt att sätta upp en konkurrent som skriver avtal med samma förlag. Men pengarna biblioteken betalar för digitala böcker går bara till en mycket liten del till Axiell Media, resten går till förlagen och i förlängningen till författarna. Det verkliga monopolet består det i det som mången supporterkör redan konstaterat: Det finns bara en Zlatan Ibrahimovic, likaså bara en Jan Guillou, en Camilla Läckberg och en Johannes Anyuru, och de kommer inte att spela för det lag som bjuder minst. Om förlagen vill ha 30 kr/lån för en ny bok genom Axiell Media, och kräver att de ska vara kopieringsskyddade och tidsbegränsade, kommer de inte nödvändigtvis att ge upp de kraven bara för att en ny agent dyker upp på marknaden.

Det stämmer, som artikeln skriver, att EU nyligen beslutade att bibliotek får köpa in digitala böcker på samma villkor som pappersböcker. Det är en spännande möjlighet, och jag undrar vilket bibliotek som blir det första att faktiskt prova det. Detta beslut kräver dock också, som jag skrev på Boktugg, att biblioteken behandlar dem som pappersböcker – att de bara kan lånas ut till en person åt gången, att de måste förvaras på bibliotekets egen server, och de måste fortfarande förses med kopieringsskydd och tidsbegränsning. Precis som läget är i många andra länder innebär det också att man måste betala för böckerna i förskott oavsett om de sedan faktiskt lånas eller ej, vilket ofta begränsar antalet tillgängliga titlar. I dagsläget har det genomsnittliga svenska biblioteket tillgång till mångdubbelt fler digitala titlar än sina amerikanska motsvarigheter (läs mer om biblioteksmodeller världen över här) och de behöver aldrig säga ”Tyvärr, den ljudboken är utlånad just nu, vill du ställa dig i kö?” En liknande lösning finns tillgänglig för alla bibliotek idag, och intresset från svenska bibliotek har varit minst sagt svalt.

Oavsett vem som håller i en framtida lösning – ett bibliotekskonsortium eller KB-initiativ som direkt konkurrent till Axiell Media, eller som samordnande kravställare gentemot dem, eller annat – och hur den ser ut, står ett par saker fast enligt mig:

  • Vi måste veta vad vi vill ha. Vi kan inte bara säga att den nuvarande lösningen suger och att det ”bara ska funka”, vi måste ställa genomtänkta krav på hur en ny lösning ska se ut och hur den ska vara hållbar.
  • Det måste lösas i samråd och kompromiss med förlagen och författarna; vi såg under 2011-2014 i Sverige, och vi ser nu i Danmark, vad som händer när bibliotek och förlag går i öppen konflikt runt detta: alla förlorar. Att e-boksomsättningen fortfarande sladdar i Sverige beror till stor del på att den tid och de resurser som kunde lagts på att bygga upp den i stället lades på en flera år lång konflikt.
  • Det måste ge biblioteken bättre verktyg för urval och kostnadskontroll. De verktyg som finns idag används ofta inte av biblioteken, och har inte förbättrats av Axiell Media på tre år (jag skrev mer om det här). Men precis som med pappersboksinköp kommer det alltid att kräva att man gör en avvägning; man kan inte kräva både full kontroll över vilka böcker man tar in och att allt ska gå automatiskt.
  • Det måste erbjuda bättre användarlösningar. Detta innebär både att hitta bättre lösningar för upphovsskydd än Adobe-ID, att anpassa sig till en konsumentmarknad som raskt vänjer sig vid abonnemangsmodeller, men också att de ska vara just bibliotekslösningar. Bibliotek har inte råd att ge upp kontrollen över sina digitala lösningar till externa leverantörer, mer än vi kan överlåta åt andra att konstruera och hantera det fysiska biblioteksutrymmet som i Systembolagets reklam.

Puh. Kommentarer välkomna!

Så, vad mer har hänt i biblioteksvärlden i veckan?

Digitala böcker

Förra veckans dumheter om att dålig e-boksförsäljning hos storförlagen beror på ”skärmtrötthet”, baserat på en förläggares magkänsla, fortsätter få mothugg samtidigt som fler och fler okunniga medier tar det som en sanning. Tyvärr fortsätter många tro att e-boken är ett hot mot läsandet som måste bekämpas, om inte annat så med önsketänkande.

Andra nyheter:

Och slutligen önskar jag min favoritförfattare Thomas Pynchon grattis på 80-årsdagen. Jag har skrivit om hans tre senaste romaner på dagensbok.com:

  • Bleeding Edge – den kanske bästa cyberpunkroman som skrivits om post-9/11-världen av en sjuttiplussare
  • Inherent Vice – sjuttitalsdeckare om informationssökning, också en lysande film
  • Against The Day – Tegelstenarnas tegelsten

Men egentligen är det kanske gamla The Crying Of Lot 49 som aldrig slutar vara relevant.

If they can get you asking the wrong questions, they don’t have to worry about answers.

En reaktion till “Digitala bok- och biblioteknyheter v18: Hur vill biblioteken låna ut e-böcker?”

  1. Pingback: Bra om biblioteken och e-böckerna | Daniel Åberg

Lämna en kommentar